Hårdare regler för Komvuxeleverna

Under senare år har många ungdomar gått på Komvux efter gymnasiet för att höja sina betyg. På det sättet har de ökat chanserna att komma in på attraktiva utbildningar på universitet. Men det här systemet är inte effektivt. Det konstaterade Lars Lustig i den utredning som han presenterade tidigare i år. Enligt Lustig borde rätten till så kallad konkurrenskomplettering avskaffas. Det skulle innebära att betyg som har höjts på Komvux inte ska räknas när man söker till utbildningar på universitet. Däremot skulle betyg räknas i ämnen som eleven inte läst tidigare på gymnasiet. Ministerstöd Utredningen får nu stöd av utbildningsminister Thomas Östros. Förslag om förändringar kan komma någon gång i vår. Vad säger man då på Komvux i Luleå om de här planerna? ? Dagens system är inte effektivt ur samhällsekonomisk synpunkt. Eleverna går ett extra år efter gymnasiet och det blir dyrt för samhället, säger Ann-Helèn Thyni som är chef för Vuxenutbildningen på Komvux i Luleå. Hon säger att skolan har många elever som försöker förvandla ett VG från gymnasiet till ett MVG för att på så sätt öka chanserna att komma in på eftertraktade utbildningar. ? Tanken med Komvux är att hjälpa elever som inte klarade skolan. Men nu har vi fått elever som försöker höja redan höga betyg och det känns fel. Det är inte så man ska hantera samhällets pengar. Ann-Helèn Thyni säger att Komvux alltid placeras den här typen av elever sist i kön. Om det finns lediga platser så antas de ? inte annars. ? Om vi har lediga platser kostar det inte oss något extra att ha den här typen av elever. Men det blir en förändring från 2006 då statsbidragssystemet ändras. Då kommer varje elev på Komvux att kosta kommunerna extra pengar. Fokus på individen Dagens system innebär att många elever i praktiken går fyra år på gymnasiet. Det anser Thyni vara fel. Hon anser att utbildningen på gymnasiet måste ändras. ? Många elever har svårt med sig själva under de år som de går på gymnasiet. Just därför borde undervisningen bli mer individanpassad. Målet måste vara att eleverna bara ska gå tre år på gymnasiet, säger Ann-Helèn Thyni.