Högre pris gör länet till vinnare

Utländsk mat med högt pris går hem hos svenska kunder. Då borde matproducenter i Norrbotten kunna hävda sig bättre på marknaden.

Bra matvara. Lamm har framtiden för sig, och då på tallriken, enligt konsultrapporten där ökad djurproduktion efterlyses.

Bra matvara. Lamm har framtiden för sig, och då på tallriken, enligt konsultrapporten där ökad djurproduktion efterlyses.

Foto: Sabina Nilsson

Luleå2015-11-23 19:01

Den förutsättningen anges i en färsk rapport om hur livsmedelsproduktionen i Norrbotten kan bli starkare.

Utgångsläget är att Norrbottens andel av Sveriges jordbruksproduktion är betydligt lägre än andelen av befolkningen.

Med andra ord, vi äter andras mat och andra än norrbottningar tar hem värdet i tillväxten i branschen.

Sverige är allmänt en växande matmarknad där importen tar för sig allt mer. Lågt pris är inte det kunderna tittar på. Det borde passa matproducenter i Norrbotten. Särskilt om de bygger på produkten med sitt geografiska läge som del av varumärket.

Sådana resonemang för lantbruksekonomen Lars Jonasson och livsmedelsstrategen Sören Persson, LRF, i rapporten till LRF, Kommunförbundet i länet samt länsstyrelsen och landstinget, vilka står bakom arbetet med en livsmedelsstrategi för Norrbotten.

– Preliminärt kan vi vara klar i mars eller april, säger Håkan Stenmark, projektledare.

I konsultrapporten finns utöver nulägesbeskrivning även råd för hur livsmedelsbranschen kan växa.

Ett iögonfallande tips är att odla fisk i kraftverkens vattenmagasin.

– Det förekommer faktiskt i Porsi och är fullt möjligt, kommenterar Håkan Stenmark.

Mjölk är länets största produktionsdel. Nötkött är en någorlunda stark gren. Konsulterna menar att djurproduktionen i länet kan fördubblas, trots att klimatmålsdebatten berör köttätandet.

– Okej, vi kanske inte ska äta så mycket rött kött, men det vi äter ska vara från lokala djur, säger Håkan Stenmark.

Volymerna av lammkött i länet är små men möjligheterna att göra spetsprodukter finns. Nu tar butikskedjorna varor från andra sidan klotet.

– Det går båtar från Nya Zeeland där beställningarna är gjorda redan för ett år sedan, beskriver Håkan Stenmark.

Desirée Cedering, Överkalix, har 70 tackor, det medger 150 lamm per år. Hon jobbar ihop med några andra lammproducenter i länet, det handlar om lammkorv och lammkött, via samarbete med leverantörer. Cedering säljer också lammlåda, styckat lamm.

– Det finns en efterfrågan av lamm, men priserna är dåliga, säger hon.

Äggproduktionen i länet räcker bara för att täcka en liten del av den lokala efterfrågan. Det finns utrymme för fler producenter på lokal marknad med ägg av "egen identitet".

Kuriren rekommenderar

Läs mer: De hade högst inkomst i din kommun.

Läs mer: 14 Luleåsaker du minns om du var ung på 80- och 90-talet

Läs mer: Världskändisarnas udda besök i Norrbotten. 

Läs mer: 14 personer du inte visste är från Norrbotten 

Läs mer: Här hittar du samtliga fastighetsaffärer 

Läs mer: Här hittar du samtliga artikelserier

Läs mer: Kändisar som håller på Luleå Hockey

Åkermark och mjölk

Odlingen i länet toppade 1951, då det fanns 86 000 hektar åker. Därefter minskade arealen och nu finns 33 500 hektar åker.

För 15 år sedan fanns det 269 mjölklagårdar i länet. En enkel framskrivning indikerar att det bara finns 28 kvar 2030.

Antalet mjölkkor minskar, men inte lika snabbt. Om trenden står sig finns det 4 300 mjölkkor 2030. Gårdarna kommer att ha 150 kor vardera i genomsnitt, mer än dubbelt mot nu.

Källa: Livsmedelsrapporten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om