Det blir allt vanligare att journalister får utstå hat, hot och kränkningar. Ofta i skriftlig form, via sms, mejl, på sociala medier och i olika forum på internet. Samhällsklimatet har blivit allt hårdare och man skjuter ofta budbäraren. På anonyma forum på nätet är det fritt fram att hata, förtala och kränka helt utan repressalier. De som drabbas är oskyddade. Det finns lagar och paragrafer som skulle kunna komma åt förtalen men i skydd av anonymitet kan de elakheterna fortgå.
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) publicerade i juni i år en undersökning, gjord på uppdrag av branschorganisationen Tidningsutgivarna (TU), om hat mot journalister i ett antal öppna forum på internet. De sidor som undersöktes var de så kallade ”hatsajterna” Avpixlat, Samhällsnytt, Flashback och Nordfront. Studien visar att det på dessa sajter är ett fåtal personer som står bakom en stor mängd nedsättande kommentarer. Hatet utrycks, enligt studien, både för att individer känner sig orättvist behandlade men också för att journalisten i fråga anses tillhöra en grupp som man tycker har en viss egenskap. I många fall anses journalister som lögnaktiga och opålitliga.
Hatet förekommer inte bara på dessa sajter. Det finns i sociala medier och på andra forum på nätet och ibland också i vardagslivet. 2017 gjorde TU en undersökning som visar att 7 av 10 kvinnliga opinionsbildare och krönikörer utsatts för trakasserier. Den vanligaste formen är nedsättande kommentarer om sin publicistiska förmåga eller om utseendet. Enligt undersökningen har trakasserierna för många inneburit personlig rädsla, oro, psykosociala påfrestningar eller tankar på att lämna yrket.
Det är djupt olyckligt och helt oacceptabelt att en person som utför sitt yrke blir drabbad av hat och hot oavsett vad personen i fråga jobbar med. När en journalist eller en politiker utsätts blir det dessutom ett hot mot vårt demokratiska system. I studierna jag hänvisade till ovan kan hat och hot i längden leda till att man söker sig bort från yrket eller till och med till att det kan bli svårt att rekrytera.
Hos oss är det aldrig en enskild journalist som tar beslut om en publicering. Artiklar passerar nyhetschefer och det är tidningens ansvariga utgivare som ytterst avgör publiceringen.
Det vi skriver om har i alla tider rört upp känslor och det är förstås många som har synpunkter. Vi kritiserar andra och är självklart också självkritiska och beredda att ta emot kritik. Det är helt i sin ordning. Men hat är något helt annat och det är inte värdigt en demokrati.