Besluten om de sju skolnedläggningarna närmar sig och inför barn- och utbildningsnämndens beslut den 24 april hade berörda medborgare möjlighet att skicka in synpunkter.
Totalt 288 stycken inkom, antingen direkt till förvaltningskansliet, eller via klagomål på webben eller som mejl till enskilda tjänstepersoner.
När det gäller grundskolorna är det Kyrkby-, Klöverträsk- och Vitåskolan som står för majoriteten av synpunkterna.
– Inte lika många handlar om Borgmästarskolan, säger Louice Stridsman, kommunens grundskolechef.
Genomgående är att skolnedläggningarna orsakar stor oro kring att barnen tvingas byta skola, men många synpunkter handlar också om att kommunens kalkyler inte stämmer.
– Det som sticker ut är internhyrorna och skolskjutsen, men där är vi trygga med vi har kommit fram till relevanta siffror. Däremot har jag stor förståelse för alla tankar kring landsbygdens överlevnad, föräldrarnas livspussel och liknande, säger Stridsman.
Medborgare har gjort egna kostnadsberäkningar gällande skolnedläggningarna, som visar på fördyringar snarare än effektiviseringar. Men Louice Stridsman litar fullt på förvaltningens tjänstepersoner.
– Vi utgår från de kostnader, upphandlingar och avtal som vi har tecknat. Siffrorna är korrekta.
Att internhyrorna "bara" flyttas mellan förvaltningarna, är återkommande åsikter, men Louice Stridsman tillbakavisar invändningarna.
– När skolorna återgår till Lokalbanken är det upp till stadsbyggnadsförvaltningen att agera, huruvida byggnaden ska bli kvar eller om den ska avyttras. Då kan kommunens kostnader minska totalt också.
Inte ett nollsummespel?– Absolut inte. Alla förvaltningar agerar med klokskap i detta.
Även apropå skoltransporterna räknar många med fördyringar, i form av extra bussturer till byarna.
– Vårt skolskjutsteam har tittat på busskapaciteten, har en bra dialog med Länstrafiken, och vi ser inte att det behövs. Det finns redan tillräckligt med befintliga bussturer.
Men när det gäller yngre barn i lågstadieålder, finns också en stor oro bland föräldrar att de ska behöva åka skolbuss.
Louice Stridsman vill samtidigt påpeka att många redan gör det, utan problem.
– Se på Vitåskolan, där den absoluta merparten av de yngre åker skolbuss. Samma i "Sörbyarna".
Ändå kan föräldrarnas oro innebära att de tar med barnen i sina bilar i stället – vilket kan innebära en mer osäker trafiksituation utanför de skolor som tar över eleverna i Luleås mer centrala delar, som i Gammelstad eller Tunaskolan.
Kommunen vill därför förebygga trafikfaran i projektet "Aktiva skoltransporter", i samarbete med bland annat stadsbyggnadsförvaltningen och Luleå tekniska universitet.
– Projektet syftar till att undvika att föräldrarna skjutsar sina barn till skolan, utan att barnen kan cykla eller gå i stället.
De generellt hållna synpunkterna – om effektiviseringarna i stort – läggs i dagarna ut på www.lulea.se.
– Vi publicerar bara de som inte innehåller känsliga personuppgifter. Många är mer personliga, där vårdnadshavarna beskriver barns sjukdomsdiagnoser eller sina livssituationer, och de blir alltför identifierbara.
Vilken betydelse får medborgarnas synpunkter?– Det vill jag inte bedöma. Upp till politikerna i barn- och utbildningsnämnden att ta del av synpunkterna nu, som en del i beslutsunderlaget. Allt material har gått ut till dem i dag, onsdag, säger Louice Stridsman, grundskolechef i Luleå.