Hos familjen Berlin Bramberg i Gammelstad är det diabetesdag varje dag. Lille sonen Hugo, 3,5 år drabbades av diabetes endast ett år och fyra månader gammal.
- Det finns en hel del okunskap om denna sjukdom, att den går över av sig själv och att det bara är att sluta äta godis så blir det bra, säger Hanna Berlin, Hugos mamma.
Barndiabetes
Hon tycker att det är viktigt att hela samhället har kunskap om vad sjukdomen innebär och hur den ger en familj helt nya vardagsrutiner.
- Hugo har barndiabetes typ 1 och hans bukspottskörtel producerar inget eget insulin, berättar Hanna och maken Jonas Bramberg.
Paret har också dottern Ida sex år. Ingen i familjen i övrigt är drabbad av diabetes så att Hugo skulle drabbas var chockartat och otippat.
- Han blev sjuk för två år sedan i augusti. Han hade haft en magsjuka i maj och under sommaren började han dricka onormalt mycket, han drack och drack. Han vaknade på nätterna och var törstig och vi fick byta blöjor oftare.
Fick blöjutslag
Hanna och Jonas var lite konfunderade men det var Hannas mamma som kom med synpunkten att de kanske borde höra med primärvården.
- Där tyckte de att vi skulle avvakta, "sommaren är ju så varm", men så fick Hugo blöjutslag, förmodligen svamp, eftersom det var socker i urinen. Vi bokade en tid på vårdcentralen.
- Vi var nog inne på diabetes men på vårdcentralen togs inget blodsockerprov. Man kollade i stället annat som vikt och då visade det sig att han gått ned. Då beslöt man att ta ett blodsockerprov också Det visade sig vara mycket högt.
- Vi fick åka hem och packa väskan för att lägga in oss på sjukhuset i Sunderbyn. Vi blev kvar där i två veckor, berättar makarna.
- Vi hade kommit i god tid men visst var det en chock att försöka ta in. Hugo blev uppkopplad till dropp och vi fick gå utbildning i att mäta blodsocker, ge sprutor och annat.
Ett helt nytt liv tog vid för familjen, dygnet fylldes av stick i små fingrar och koll av sockervärde och mellan sju till nio sprutstick per dygn.
En ständigt malande oro och koll av den lille för att hålla hans sockervärden stabila, inte för lågt och inte för högt.
- Det finns ju risk för skador av bägge anledningar, på ögon, nervskador med mera, säger Hanna som gått ned på halvtid på jobbet och familjen har vårdbidrag för att kunna ha den bästa kollen på sonen.
- Nu i april fick han en insulinpump som han ständigt bär, vi programmerar den så att den fördelar ut små doser av insulin och exempelvis när han ska äta så kan vi fjärrstyra insulindosen utifrån hur mycket han äter och andra faktorer. Livet har blivit lite lättare med detta hjälpmedel även om sprutan finns med som ett komplement om det skulle behövas.
Blir lättare
På Hugos dagis har personalen fått utbildning i skötsel av pumpen och annat angående diabetes. Pedagogerna ringer vid varje lunch och meddelar föräldrarna hur mycket och vad Hugo äter.
- Det funkar bra utom då det bara är vikarier, säger Hanna som på det hela taget tycker att det blir lättare och lättare att släppa lite av oron och ansvaret.
I stort sett kan Hugo äta det mesta även om kosten gärna ska bestå av långsamma kolhydrater som ger en jämn blodsockernivå.
- Man får smyga in fullkornsmjöl och morötter i pannkakan och så. Men visst kan det bli en liten glass och lite fika någon gång men Hugo vet att han inte ska äta sådant.
Den medvetenheten jobbar familjen på att underblåsa för en dag ska han ju själv sköta sin medicinering.
- Det borde gå mera pengar till forskningen kring diabetes, säger Hanna och Jonas som hoppas på att banbrytande resultat ska dyka upp.
- Det talas om stamceller som kan inplanteras i bukspottskörteln och dylikt. Säg att det kommer fram något botemedel om 20 år, då är Hugo fortfarande ung, säger Jonas och Hanna som trots allt ser rätt ljust på framtiden.