Hungriga älgar
Skadorna är omfattande i delar av Överkalix och Pajala men mindre vid kusten.Det visar årets inventering av skador från älg på skogen i Norrbotten.
Det var budskapet vid en pressträff i går där skogsägare, Skogsstyrelsen och Jägarförbundet var med.
Årets älgbetesinventering i Norrbotten omfattar inte alla kommuner. Av dem som inte är med märks Arjeplog och där har omfattande skador tidigare dokumenterats från vandringsälg.
Värst inåt landet
En viss omfattning skador har officiellt accepterats av skogsbruket och skogsbolag. I inlandet och fjällnära skogsområden är läget sämre. Vid kusten bedöms läget vara i balans.
- Där är vi på rätt väg, kommenterar Evert Kastebo, SCA.
För kretsar/kommuner som omfattats av senaste inventeringen ger Heine Krekula, Skogsstyrelsen, följande sammanfattande rapport:
- I Piteå har vi bra resultat. Jag tror det beror på bra samspel mellan jägare och skogsbruket. I Älvsbyn har skadorna dragit upp medan det sjunkit i Boden och Luleå. I Råneå är förhållande likt tidigare. I Kalix är det neråt men ändå för högt. Det finns två kommuner där vi har stora skador. De har ökat i Överkalix, och då på östra sidan om Kalixälven. Stora skador har vi även i Pajala, på området Torne älv till Kalix älv, redovisar säger Heine Krekula.
Framtidens ägare drabbas
Han konstaterar att skadorna är något som främst drabbar kommande generation ägare av skogsmark. Tallskog som älgen mumsat på går antingen inte att använda eller så får den reducerat värde. Så länge stammen är okej växer trädet vidare. I lindriga fall kan sågtimmer tas ut medan stocken närmast roten kan ha fått sänkt värde. I andra fall kan tilltänkt sågtimmer
i stället hamna hos massabruken. Priset på massaved är lägre än på sågtimmer. I ytterligare fall kan tilltänkt sågtimmer bli energived, kanske pellet.
En beräkning från Västerbotten påvisade att den årliga skogsvärdesförlusten från älgens matbehov motsvarade behovet till ett stort sågverk.
Så jobbar vi med nyheter