Det anser Anneli Svensson, psykoterapeut och socionom, som på fredagen föreläser på Luleå Pride.
– I skolans värld finns det massor att göra i det förebyggande arbetet och man är också skyldig att vidta åtgärder vid händelser. Det handlar om stöd för de utsatta men också för förövarna. De bär på mycket hat, säger hon.
Det är i skolan mycket händer. Några hastiga, hånfulla ord från en kille till en annan i en korridor kan viftas bort som något relativt oskyldigt av en bekväm ledning. Eller så kan man ta det på blodigt allvar.
– Vilka strukturer har man? Hur sanktioneras disrespekt och distolerans? Vi behöver reagera och visa att vi inte tillåter sådant språk. Många skolor är idag bra i jobbet kring de här frågorna men inte alla, säger Anneli Svensson.
Hon har 30 års erfarenhet av möten med människor i utsatta situationer, har föreläst på myndigheter och skolor och har bland annat varit med och startat RFSL:s nationella brottsofferjour. Nyligen färdigställde hon boken "Hatrelaterade trauman".
– Jag har egentligen jobbat med alla grupper av människor. En av dem är yngre människor som inte har så mycket skydd omkring sig. Till exempel kan de ha en hotfull miljö i hemmet.
Statistiken kring våld, psykisk ohälsa och självmord är nedslående när det gäller hbtq-personer. Många upplever diskriminering, kränkningar, mobbning, hot och våld.
– Var femte homo- eller bisexuell har varit med om våld. Att bli utsatt för sexuellt våld är fyra gånger så vanligt jämfört med för heterosexuella. Och för unga homo- och bisexuella tjejer är självmordsförsöken 25 procent högre än heterosexuella tjejer.
En undersökning som Anneli Svensson gjort bland hbtq-personer som övervägt självmord visade att det som varit allra jobbigast att hantera är omgivningens reaktion.
– När man inte ens har stöd i familjen är det lätt att känna sig vilsen. Det finns ingen grund att stå på.
Exemplet hon ofta kommer i kontakt med är en ungdom som fått något extremt kränkande emot sig när hen kommit ut.
– Har du verkligen tänkt igenom det här? Du kommer aldrig bli accepterad. Du kommer aldrig få ett normalt liv. Sånt kan de fått höra. En annan allvarlig utsatthet är tystnaden. Man slutar fråga ungdomen om dennes livs. Det kan också hända att de inte är välkomna att fira högtider eller blir skickade till läkare av närstående. Det är oerhört skadande och lever kvar länge.
Anneli Svenssons föreläsning på Luleå Pride är två timmar.
– Jag hinner inte gå in på allt, så klart. Mitt mål är inte att dramatisera kring ungdomarna. Jag vill i stället låta ungdomarna tala om vad de behöver och vad de vill. Jag hoppas väcka ett intresse hos folk att jobba mer med frågan.