Anna Sjögren, är ekonomie doktor i nationalekonomi vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Hon har gjort en studie av hur det såg ut när betygen i låg- och mellanstadiet togs bort under 1970-talet.
I den kom hon fram till att det i genomsitt har lite betydelse för barn om de blir betygsatta eller inte.
– I genomsnitt så ser man inga effekter. Visas gynnas, vissa inte. Resultaten var inte jättetydliga så man får ta det med en nypa salt, säger Anna Sjögren.
De som gynnades lite mer av att bli betygssatta var flickor från miljöer med låg utbildningsbakgrund. Medan pojkar från miljöer med hög utbildningsbakgrund mådde bäst av att slippa betyg.
– Jag kan inte se varför i mina data men mycket av det man talar om, när det handlar om betygens negativa konsekvenser, är att struliga pojkar som får skrivet på näsan i tidig ålder att de inte är duktiga i skolan klarar sig bättre om de slipper det. De har en potential, men man låser fast dem i dåligt beteenden genom att sätta en dålig etikett på dem.
Under 1970-talet hade kommunerna möjlighet att avskaffa betyg i låg- och mellanstadiet och i stället införa kvartssamtal/utvecklingssamtal. I studien studerades de långsiktiga konsekvenserna. Då olika kommuner avskaffade betygen vid olika tidpunkter, kunde de i dag vuxna elevernas utbildningsnivå och löneutveckling, jämföras utifrån vilka som hade fått betyg i låg- och mellanstadiet.