Vart femte eller sjätte år upphandlar Trafikverket nattågstrafiken från Stockholm till Luleå, Kiruna och Narvik. 

Den senaste upphandlingen gjordes 2020, men innan avtalet hade löpt ut drog sig norska Vy Tåg ur. Nattågen hade blivit en förlustaffär för bolaget.

Detta var bakgrunden till att SJ ifjol gick in för att rädda trafiken och tecknade ett avtal med Trafikverket som löper till december 2026.

Istället för att göra som vid en vanlig upphandling, då anbudsgivaren i förväg sätter ett fast pris, har Trafikverket och SJ kommit överens om en annan betalningsmodell.

– Vi redovisar öppet våra intäkter från biljetter och de kostnaderna vi har. Sedan får vi betalt för vad det kostar av Trafikverket, säger Jan Kyrk, affärschef på SJ.

Han tycker det är positivt att Trafikverket, som äger både tågen och spåren, får en tydlig bild av kostnader och intäkter och samtidigt mer ansvar och inflytande.

SJ får ta ut en vinst som är fastställd på förhand.

Jan Kyrk anser att det är nödvändigt att fortsätta med denna modell för att någon över huvud taget ska vilja åta sig nattågstrafiken de närmaste åren.

Trafikverket har parallellt försökt genomföra en upphandling på traditionellt sätt, men när anbudstiden gick ut 3 juni hade inte ett enda anbud kommit in. Inte heller från SJ.

Jan Kyrk är inte förvånad. Osäkerheten och de ekonomiska riskerna är alldeles för stora i nuläget menar han. Det handlar om faktorer som tågoperatören inte rår över.

– Dels gäller det spåren, eller Malmbanan för att tala klartext, som behöver byggas om och förbättras och under den tiden är det svårt att komma fram med nattågen. 

Dels gäller det kvaliteten på tågen. De är 50 år gamla och rejält slitna.

– Så förutom att det är svårt att komma fram på spåren så ska vi hålla liv i tågen, säger Jan Kyrk.

För att tågen ska hålla bättre har SJ valt att plocka in egna lok och kör längre tåg med dubbla lok.

Trafikverket har inlett en upphandling av nya tåg och räknar med att de ska vara utbytta om fem år. Inga lämpliga alternativ på sov- och liggvagnar kom in i första upphandlingen, så även här måste ett omtag göras, men man räknar ändå med att klara tidsplanen.

Ett stort dilemma är att inga reservdelar tillverkas längre.

– Ibland tvingas vi be någon tillverka en pytteliten serie, för att vi behöver fem, tio delar till tågen. Vi har fått 3D-printa handtag, eftersom de inte finns att få tag i längre. Det medför stora kostnader, säger Jan Kyrk.

Efterfrågan på nattågsresor är det däremot inget problem med understryker Jan Kyrk. 

Han är övertygad om att det kommer att lösa sig.

– Vi är inte oroliga och det tycker jag inte att resenärerna och andra intressenter ska vara heller.

Men vad krävs för att det ska lösa sig?

– Det handlar om formen för hur man tecknar avtal. Vi har möten med Trafikverket om det. 

Bengt Olsson, presschef på Trafikverket, bekräftar det:

– Vi pratar med parterna och tittar på vem som kan vara intresserad, men det kräver att de har personal för det och i Sverige är det inte så många som har det. Så verksamheten kommer att genomlysas ytterligare för att vi ska kunna lösa trafiken framåt. 

Sedan är det i slutändan regeringen som beslutar hur mycket pengar Trafikverket får för att upphandla trafiken till övre Norrland.

– Där för vi en kontinuerlig dialog.

Vad säger du till folk som oroar sig för att nattågstrafikstrafiken ska läggas ner?

– Just nu finns det inget som pekar på det.