- Fokus på frågan ligger fel. Hatet sitter inte i mediet, vi pratar aldrig om brevhat eller telefonhat, säger Simon Lindgren, professor på Umeå universitet.
Sociala medier är snabba. Tiden från känsla, tanke och till handling går fort. Men att hota någon online är fortfarande ett brott mot lagen, något som inte alltid är självklart.
Forskning visar på en effekt där hämningarna förminskas och sociala medier som kommunikation sänker trösklarna för vad som är okej och inte.
Spärren försvinner
- När man skriver något på sociala medier går det omedelbart ut till en publik, men man behöver inte ta konsekvenserna direkt, vilket gör att en hämmande spärr kan försvinna, säger Simon Lindgren, professor i sociologi vid Umeå universitet som forskar kring sociala medier.
Det som urskiljer näthatet från annat hat är att det rör sig i det offentliga. En tweet, ett blogginlägg eller en kommentar på Facebook är oftast öppen för alla att se, och att skilja det privata från det offentliga kan vara svårt.
- Vi måste se på sociala medier som vilken annan offentlig plattform som helst. Om någon ska hålla ett torgmöte så har den personen tänkt ut en strategi, detsamma måste gälla på sociala medier, säger Simon Lindgren.
Som videovåldet
De sociala medierna är inte längre nya, men problemet formuleras och ursäktas fortfarande utifrån plattformen. Simon Lindgren jämför begreppet "näthat" med 1980-talets videovåld, och syftar på att nya tekniker ofta ses som ansvariga för saker som egentligen har andra orsaker.
- Hatet har ingenting med plattformen som sådan att göra utan grundar sig i något annat. Så länge hatiska åsikter och formuleringar förekommer så kommer problemet att finnas. Internet är en del av samhället och det är ingen ursäkt att hatet uttrycks på nätet, säger Simon Lindgren.