Terminsslutet närmar sig och Luleås lärare jobbar för högtryck. Kurser ska slutföras, påbörjade projekt ska avslutas och - inte minst - betygen ska sättas. Inför jullovet har skaran betygssättande lärare vuxit. Landets sjätte- och sjundeklassare ska få betyg för första gången, enligt ny betygsskala och nya kriterier.
Agnes Engstedt och Joline Sundén Rönnlund, som går i sexan på Hertsöskolan, är förväntansfulla.
- Jag tycker att det känns bra. Man får veta var man ligger och vad man ska förbättra. Man hinner förbättra det man behöver före högstadiet, säger Agnes Engstedt.
Pratar ni med varandra om vilka betyg ni tror att ni får?
- Nej, inte så ofta. Vi brukar inte diskutera det i klassen. Då skulle någon kunna känna att "de är mycket bättre än jag", säger Agnes Engstedt.
Hur viktiga är betygen?
- Jätteviktiga, tycker jag. De säger att det inte är så viktigt just nu, att det mer är för att vi ska veta hur vi ligger till. Men jag tycker att det är jätteviktigt, säger Joline Sundén Rönnlund.
Varför?
- Det är roligt om man skulle få bra betyg, för då känns det som att man har gjort det bästa. Om man får jättedåliga betyg får man jobba hårdare sedan.
De gick i femman när de fick veta att de skulle få sina första betyg redan i sexan. Sedan dess har lärarna tagit upp betygsfrågan i klassrummet och under utvecklingssamtal med föräldrarna.
- Jo, vi har gått igenom det rätt ofta, säger Joline Sundén Rönnlund.
Snart deadline
Christina Grönberg Andersson och Kristian Uusihannu, lärare på Hertsöskolan, jobbar för högtryck med betygssättningen. Skolan har tre sjätteklasser, med cirka 20 elever i vardera. Den 14 december ska betygen vara satta.
- Tanken är att man ska göra bedömningen under hela läsåret. Då har man hyfsad koll när man väl sätter sig och diskuterar, säger Kristian Uusihannu.
Christina Grönberg Andersson har gått en 7,5-poängskurs i betyg och bedömning. Tanken är att två lärare åt gången ska utbildas, för att kunna stötta resten av arbetslaget.
- Vi är fyra som ska sätta betyg. Det viktiga är att man får diskutera i arbetslaget. Vi har suttit tillsammans, resonerat och tittat på förmågorna, säger Christina Grönberg Andersson.
Krångligt stöd
Hon är positiv till att sätta betyg, en inställning som delas av Kristian Uusihannu. Men båda tycker att informationen från Skolverket är onödigt krånglig.
- Allt material är akademiskt skrivet. Det är svårt och vi får sitta och bryta ned det så att också barnen ska kunna förstå, säger Kristian Uusihannu.
Anna-Karin Munkby, Skolverkets projektledare för betyg i årskurs 6, svarar:
- Vi försöker ge råd och stöd i materialet. Jag har varit på konferenser vi haft för lärarna i sexan där vi fått höra att "kan ni inte bara säga hur det ska vara?". Men Skolverket kan inte göra det, för det finns olika sätt att göra saker. Här finns en frihet för skolorna och rektorerna. Då kanske man kan tycka att det är krångligt skrivet. Men det beror också på förståelsen, säger hon.
Rolf Morin, speciallärare på Hertsöskolan, ser en fara med betygssystemets utformning. Han hade helst sett en skala utan betyget F, vilket betyder icke godkänt.
- Jag tycker att det är grymt att en elev som är i skolan kan bli underkänd. Det är grymt att sätta en stämpel i pannan: "Du duger inte". Vår uppgift är att uppmuntra eleverna så mycket som möjligt, säger Rolf Morin.