Järnvägen är pengarna på spåren
Nya Haparandabanan blir inte klar förrän 2016. Inom kort kan regeringen komma med akutpengar för att få den klar tidigare. Och inte minst har regeringen Norrbotniabanan i sina händer.
Men regeringen har också med en akutplan för åtgärder omgående, och den planen är preciserad. Ådalsbanan, i Mellannorrland, har utlovats höra dit. Enligt Katarina Norén kan det komma besked om att Haparandabanan ska färdigställas snabbare. Den är ett exempel där pengarna inte bedömts räcka till. Nya sträckningen samt upprustad gammal del väntas därför stå klar 2012 medan elektrifieringen inte är utförd förrän 2016. Dieselloken behövs. Norrbotniabanans öde
Vid en revidering i fjol av Framtidsplanen för 2004-2015 uteslöt Banverket bygget av Norrbotniabanan. Kommer den 2010-2020? För flera år sedan konstaterade Banverket att kustjärnvägen inte blir lönsam. Så låter det inte nu. - Vi ser den som ett jätteviktigt projekt. Vi ser otroliga fördelar för godstransporterna, säger Katarina Norén. Från att i början lanserats som betydelsefull för godsfrakterna kom påtryckningarna från Norrbotten att i hög grad kopplas till persontrafiken. Nu är åter godsfrakterna poängen. - Det var fel att driva projektet för persontrafikens skull, man tävlar ju mot betydligt mer välbefolkade områden, kommenterar riksdagsledamoten Krister Hammarbergh. Han pekar på att Norrbotniabanan nämnts som möjlig att upphandla via funktionsupphandling, där anläggningsentreprenören också tar ansvar för drift och underhåll flera år efteråt. Det här har prövats i nordiska länder, enligt Krister Hammarbergh. Projektet blir klart i tid och kostnaderna hålls nere, bedömer han. Delfinansiering från basindustrin kommer ifråga. Egen regering
Innan regeringen sagt sitt syr länsstyrelserna i de nordligaste länen och regionala företrädare för Banverket samt Vägverket, om två veckor i Umeå, ihop ett program för kommunikationssatsningar de vill se genomförda. - Vi ska enas om slutprodukten, säger Bo-Erik Ekblom, kommunikationsdirektör vid länsstyrelsen i Norrbotten. Grunden är lagd i en regional systemanalys som de nordliga länsstyrelserna tagit fram. Där betonas behovet av Norrbotniabanan. - Redan inom fem-tio år kommer kapacitetsutrymmet på nord-sydliga järnvägsstråket vara otillräckligt, om Norrbotniabanan inte är färdig, heter det i analysen. Länsstyrelserna ser möjlighet för Sverige att få bidrag till en Botnisk korridor, där Norrbotniabanan och Haparandabanan ingår som länk till
Europas godstransportsystem.
Norrlands önskelista
I analysen från de nordligaste länsstyrelserna citeras Klimatberedningen, som sade att kapaciteten på järnväg för gods och persontransporter behöver öka med minst 50 procent till 2020, om det är samhällsekonomiskt lönsamt.
Behovet av en Botnisk korridor, inkluderande Norrbotniabanan, poängteras av länsstyrelserna, som hoppas på EU-stöd till järnvägen. Transportbehoven för gruva, stål, skog och turism framhålls. Malmbanan behöver högre kapacitet. Det finns 100 mil väg i norra Sverige där underhåll är försenat. Ytterligare 135 mil behöver restaureras. Behovet av högre standard på små vägar för att få fram virket till skogsindustrin framhålls. E 45 ska kunna avlasta E 4. E 10 på delen Gällivare-Svappavaara är en flaskhals. I Västerbotten och Västernorrland handlar det om satsningar på Ådalsbanan och ombyggnad av europavägar förbi Sundsvall och Umeå.Så jobbar vi med nyheter