Svenska arbetsrättsjurister, däribland Per Axell i Stockholm, har med intresse följt Nordkalkmålet.
Det som är principiellt intressant är ansvarsfördelningen mellan entreprenörerna – i det här fallet Empower och Limab – och beställaren Nordkalk.
I Nordkalkmålet bedömde tingsrätten att de anställda var inhyrda av Nordkalk den aktuella kvällen. ”Inhyrd” innebär att de stod under arbetsledning av Nordkalk, trots att de var anställda av var sitt entreprenörsföretag.
– En normal arbetsplats idag ser faktiskt ut så att beställarens personal och olika typer av entreprenörer finns i samma verksamhet. Då blir det ofta oklarheter kring vem som har arbetsmiljöansvaret.
Därför, menar han, behöver rättsläget uppdateras.
– Arbetsmiljölagen skrevs 1978 och på den tiden såg det inte ut på det här sättet. Den har blivit omodern och skulle behöva ändras så att den täcker in dagens arbetsliv.
Samtidigt saknas det prejudikat som kan vägleda på området.
– Prejudikat kan också vara ett sätt att förändra rättsläget. De har lika högt värde som skriven lag i Sverige. Men det är oerhört få arbetsmiljömål som har prövats i högsta instans.
Per Axell skulle välkomna en prövning av Nordkalkmålet i Högsta domstolen, men tror inte att möjligheterna till det är särskilt stora.
– Nu ska målet upp i Hovrätten och först därefter vet vi om det överklagas och tas upp av Högsta domstolen. Men med tanke på hur få arbetsmiljömål det är som tas upp i HD så är chansen liten.
En dom i Hovrätten blir inte prejudicerande.
– Men den kommer ju att få högre status än en tingsrättsdom och därmed ge viss vägledning.
Borde inte parterna skriva kontrakt på vad som gäller i förväg?
– Jo, det tycker jag. Det är viktigt med avtal så att man klargör det här på förhand. Men ofta, om sådana här avtal skrivs, så är de väldigt knapphändiga och bristfälliga. Det kan till och med vara muntliga avtal och då är det vårt att bevisa vad som sagts.