"VÄld i nÀra relationer tar tyvÀrr inte julledigt"

Julen Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n bara glĂ€dje – med den ökar ocksĂ„ vĂ„ldet i hemmen. "VĂ„ld i nĂ€ra relationer tar tyvĂ€rr inte julledigt. PolisanmĂ€lningarna Ă€r som flest i januari. MĂ„nga kvinnor biter ihop över helgerna för barnens skull", sĂ€ger Jenny Sarfati, juristen som stĂ„r upp för de svagaste.

Jenny Sarfati driver en byrĂ„ som enbart tar sig an brottsoffren – aldrig förövarna.  MĂ„let Ă€r att fler Ă„tal ska vĂ€ckas och att fler förövare ska fĂ€llas.

Jenny Sarfati driver en byrĂ„ som enbart tar sig an brottsoffren – aldrig förövarna. MĂ„let Ă€r att fler Ă„tal ska vĂ€ckas och att fler förövare ska fĂ€llas.

Foto: Birgitta Lindvall Wiik/frilans

LuleÄ2023-12-25 08:00
Det Àr tufft att gÄ igenom en brottsutredning och en rÀttegÄng, kvinnan kommer att fÄ svara pÄ samma jobbiga frÄgor vid flera tillfÀllen. Det Àr dÀr Jenny Sarfati kommer in som ett viktigt stöd och en trygghet.
Det Àr tufft att gÄ igenom en brottsutredning och en rÀttegÄng, kvinnan kommer att fÄ svara pÄ samma jobbiga frÄgor vid flera tillfÀllen. Det Àr dÀr Jenny Sarfati kommer in som ett viktigt stöd och en trygghet.

Kvinnor som utsÀtts för fysiskt och psykiskt vÄld och barn som sjÀlva utsÀtts eller tvingas uppleva nÀr mamma blir misshandlad och krÀnkt, Àr vanligare Àn vi kan tro.

–Jag visste det innan jag valde att arbeta med frĂ„gan, men blev Ă€ndĂ„ chockad över hur otroligt vanligt och normaliserat det Ă€r, sĂ€ger juristen Jenny Sarfati, 42, som driver en byrĂ„ i LuleĂ„ som enbart tar sig an brottsoffren, med fokus pĂ„ kvinnor och barn.

– Jag vill kunna ta stĂ€llning och visa empati och jag brinner för att stötta fler brottsoffer till att vĂ„ga anmĂ€la förövarna. VĂ„ld i nĂ€ra relationer förekommer i alla samhĂ€llsskikt och i alla sorters relationer. Det Ă€r vanligare Ă€n man kan tro, mörkertalet Ă€r stort, sĂ€ger Jenny och konstaterar att de allra flesta kvinnor nĂ„gon gĂ„ng varit med om en krĂ€nkning. 

– Redan nĂ€r jag spelade fotboll i tonĂ„ren hĂ€nde det att unga tjejer utsattes för sexuella övergrepp pĂ„ stora fotbollscuper. Men mĂ„nga förstod inte att det var ett brott. 

Fortfarande Ă€r unga tjejer inte alltid medvetna om att de utsĂ€tts för ett brott nĂ€r de bombarderas med oönskade penisbilder, eller pressas till strypsex som de inte vill ha. 

– Det digitala vĂ„ldet Ă€r ocksĂ„ ett stort problem bland unga mĂ€nniskor. Din tonĂ„ring kan sitta pĂ„ sitt rum och bli utsatt för vĂ„ld och krĂ€nkningar medan du sitter i tv-soffan i rummet intill.

Jenny sĂ€ger att det Ă€ven Ă€r vanligt med vĂ„ld i Ă€ldres relationer. Det Ă€r inte sĂ„ att vĂ„ldet tar slut bara för att man uppnĂ„r en viss Ă„lder. DĂ€remot syns det inte lika mycket utĂ„t, vare sig i samhĂ€llet eller statistiken. 

En mörk sida med julen Àr att vÄld i hemmet ökar, och mÄnga drabbade biter ihop över helgerna.
En mörk sida med julen Àr att vÄld i hemmet ökar, och mÄnga drabbade biter ihop över helgerna.

– MĂ„nga Ă€ldre har vuxit upp i en annan kontext dĂ€r man sĂ„g pĂ„ vĂ„ld i hemmet Ă€nnu mer som en privat angelĂ€genhet och nĂ„got som kvinnor ”fĂ„r stĂ„ ut med”, sĂ€ger Jenny och pĂ„pekar att det med Ă„ren ocksĂ„ kan vara sĂ„ att förövaren blivit brottsoffrets vĂ„rdare, vilket innebĂ€r en extra utsatthet dĂ„ de i praktiken blir lĂ„sta med sin förövare.

Under storhelgerna tillbringar man mer tid i hemmet och de utsatta har inte sin vanliga fristad i arbete och skola. Det dricks mer alkohol och vÄldet i hemmen eskalerar.

Genom Jennys samarbete med tjej- och kvinnojourer kommer hon i kontakt med mĂ„nga brottsutsatta. 

– De ringer ofta till mig för att stĂ€lla frĂ„gor. Det Ă€r inte sĂ€kert att kvinnan Ă€r redo att göra en polisanmĂ€lan och jag Ă€r noga med att aldrig stĂ€lla krav eller skuldbelĂ€gga henne. Jag finns hĂ€r nĂ€r hon kĂ€nner sig redo att anmĂ€la mannen. Ett mĂ„lsĂ€gandebitrĂ€de kostar aldrig nĂ„got. Staten betalar.

"Barn som tvingas se pÄ vÄldsbrott i hemmet Àr ocksÄ offer, Àven om de inte sjÀlva blir slagna. Julen Àr en extra svÄr tid för den som lever med vÄld i nÀra relation", sÀger Jenny Sarfati.
"Barn som tvingas se pÄ vÄldsbrott i hemmet Àr ocksÄ offer, Àven om de inte sjÀlva blir slagna. Julen Àr en extra svÄr tid för den som lever med vÄld i nÀra relation", sÀger Jenny Sarfati.

Ett av Jennys viktigaste rÄd till vÀnner, arbetskamrater och slÀktingar i den vÄldsutsattas nÀrhet Àr just att inte vara dömande.

– StĂ€ll raka frĂ„gor om du misstĂ€nker att nĂ„gon Ă€r utsatt för vĂ„ld, det Ă€r viktigt att vi vĂ„gar lĂ€gga oss i och nĂ„got vi alla behöver bli bĂ€ttre pĂ„. FrĂ„ga ”Hur mĂ„r du?”, ”Har du det bra i din relation?”. Men krĂ€v inte att hon lĂ€mnar sin man. LĂ„t henne veta att du finns dĂ€r nĂ€r hon Ă€r redo. Risken med att vara alltför dömande Ă€r att kvinnan isolerar sig Ă€nnu mer med sin vĂ„ldsamme man och det Ă€r farligt.

NÀr kvinnan bestÀmmer sig för att lÀmna en destruktiv relation finns hjÀlp och stöd att fÄ via exempelvis kvinnojourer, men Jenny tycker att samhÀllets stöd borde vara bÀttre.

– Kvinnan och barnen kan inte bo i skyddat boende i evigheter, de behöver hjĂ€lp med ett eget hem. Kvinnan har ofta starka kĂ€nslomĂ€ssiga band till förövaren och gĂ„r i mĂ„nga fall tillbaka till mannen igen. Kvinnojourerna behöver ocksĂ„ mer resurser för att kunna planera sin verksamhet lĂ„ngsiktigt. Det Ă€r orimligt att de i sĂ„ stor utstrĂ€ckning sköts pĂ„ ideell basis.

Den som utsĂ€tts för vĂ„ld utsĂ€tts ocksĂ„ för en normaliseringsprocess och ser inte alltid att det Ă€r allvarliga brott hon utsĂ€tts för. ”Han brottade bara ner mig pĂ„ golvet och slog med handflatan istĂ€llet för med knytnĂ€ven” Ă€r nĂ„got jag fĂ„tt höra.
Den som utsĂ€tts för vĂ„ld utsĂ€tts ocksĂ„ för en normaliseringsprocess och ser inte alltid att det Ă€r allvarliga brott hon utsĂ€tts för. ”Han brottade bara ner mig pĂ„ golvet och slog med handflatan istĂ€llet för med knytnĂ€ven” Ă€r nĂ„got jag fĂ„tt höra.

Jenny sÀger att vÄld i nÀra relationer Àr ett samhÀllsproblem som mÄste tas pÄ allvar. Hon önskar att tiden mellan en polisanmÀlan och polisförhör ska vara kortare Àn idag, efterlyser ett bÀttre stöd frÄn samhÀllet och större civilkurage frÄn alla och en var.

– MisstĂ€nker du att en granne eller en vĂ€ninna far illa? Agera! Ett barn? Gör en orosanmĂ€lan – hellre en gĂ„ng för mycket Ă€n en gĂ„ng för lite. Skulden och skammen Ă€r aldrig offrets. Den ska lĂ€ggas dĂ€r den hör hemma, hos förövaren. Varje gĂ„ng jag lyckas fĂ„ en kvinna att polisanmĂ€la gĂ€rningsmannen Ă€r en liten seger. DĂ„ kĂ€nner jag att jag jobbar med nĂ„got som verkligen Ă€r meningsfullt, att jag bidrar till ett samhĂ€lle som jag sjĂ€lv vill leva i.

NÄgra rÄd till drabbade

Samla pÄ dig bevis, det finns sÀllan vittnen till brott som utförs inom hemmets fyra vÀggar och dÄ Àr dina egna stödbevis viktiga för en fÀllande dom.

Spara hotfulla sms och mejl, ta skÀrmdumpar pÄ allt.

Fotografera blÄmÀrken och rivsÄr och se till att Àven ditt ansikte syns pÄ bilden, och att datum framgÄr.

Spara dagboksanteckningar som du gjort.

Har du i smyg spelat in ljud eller bild frÄn misshandeln? Det kan bli anvÀndbart vid rÀttegÄngen.

Kan dina grannar ha hört eller sett nÄgonting? Ringde du en vÀn efter vÄldtÀkten? Finns det journalanteckningar hos doktorn? Ringde du ett larmsamtal? Allt sÄdant Àr viktig stödbevisning.

Ring polisen! Det Àr viktigt att polisen kontaktas medan dina rivsÄr och blÄmÀrken Àr nya. Polisen kör dig till doktorn som dokumenterar skadorna. Polisen kan ocksÄ förhöra grannar medan de Ànnu har hÀndelsen i fÀrskt minne.

BegÀr ett mÄlsÀgandebitrÀde, det kostar dig inget och du kan sjÀlv önska vem som ska företrÀda dig.

Kontakta en kvinnojour. Den Àr till för alla kvinnor, dÀr fÄr du hjÀlp och stöd och trÀffar andra i samma situation. Du Àr inte ensam!

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!