Boendena för ensamkommande i Luleå är under ständig förändring. Detta i takt med att ungdomarna blir äldre, samtidigt som inga nya tillkommer. Flera har stängts eller omvandlats till andra boendeformer under 2017.
Björkskatans stödboende med sina 27 platser håller just nu på att tömmas och ungdomarna flyttar till Bergnäset eller till eget boende.
Många av dem har hunnit bo på minst tre, fyra olika boenden sedan de kom till Luleå för drygt två år sedan.
Just nu arbetar 31 handledare och fyra chefer på boenden för ensamkommande. Enligt Arbetsmarknadsförvaltningen har personalbemanningen redan anpassats efter det minskade behovet. Vad som händer med personal med tidsbegränsade anställningar är dock ovisst.
Bland de anställda finns ändå en oro.
– Man är glad om man får behålla jobbet, men det är jätteosäkert. Det kommer så snabba vändningar och det finns ingen planering, säger en boendepersonal som vill vara anonym.
Många ungdomar har hunnit fylla 18 år under den utdragna asylprocessen, vilket gör att de faller under nya regler. Dessa kan efter ett beslut från kommunfullmäktige få stanna kvar i Luleå till sista december 2018 även om de inte har fått sina asylärenden avgjorda, tack vare statliga pengar som skjutits till.
De som däremot har blivit uppskrivna i ålder till 18 år, är hänvisade till att flytta till Migrationsverkets anläggningar för vuxna i Boden, Haparanda, Piteå eller någon helt annanstans i Sverige. Migrationsverket har även bostäder i Råneå, men de som har bett att få flytta dit på senare tid har fått beskedet att det är fullt.
Risken är också att de helt måste avbryta sin skolgång.
– Jag är jätteorolig. Jag har redan förlorat allting en gång när jag flydde och jag vill inte förlora mina vänner och mitt nätverk i Luleå också, säger Ahmad Karimi, ensamkommande från Afghanistan som blivit uppskriven i ålder trots att han hade en afghansk id-handling som visade när han var född och att den ena av två röntgenundersökningar tydde på att han var under 18 år.
Ahmad Karimi har goda chanser att omfattas av den nya gymnasielagen, om den träder i kraft 1 juni i sommar och kan i så fall få uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Men vid det laget är det inte säkert att han bor kvar i Luleå längre.
Mats Eliasson i nätverket Kraftsamlingen för ensamkommande ungdomar i Luleå är besviken på kommunen.
– Tidigare valde Luleå kommun att acceptera den ålder som ungdomarna uppgav och utgick från det när det gällde rätten till god man, socialtjänst, boende och skola. Nu har tjänstemän beslutat att de inte ska få stanna kvar i kommunen och vill slänga ut dem mitt i skolterminen.
Han anser att även dessa ungdomar borde omfattas av kommunfullmäktiges beslut att låta 18-åringar bo kvar under 2018 tills de har tagit sig igenom hela asylprocessen.
– Särskilt med tanke på hur omtvistade de medicinska åldersbedömningarna är av både rättsmedicinalläkare och statistikprofessorer.
Lars Sundström är god man till en pojke som har blivit uppskriven i ålder, efter att den ena av de två röntgenundersökningarna tydde på att pojken var över 18 år – trots att socialtjänsten och boendepersonalen intygade att pojkens uppgivna ålder verkade stämma. Pojken lider av en depression och bor därför på HVB-hemmet i Råneå. Enligt reglerna ska han nu flyttas till något av Migrationsverkets boenden.
Lars Sundström hoppas att myndigheterna ska göra ett undantag på grund av pojkens psykiska ohälsa, men har inte fått besked.
Han är upprörd över behandlingen av de ensamkommande.
– Först har vi hälsat dem välkomna och sagt att vi ska ta hand om dem och att de ska gå i skola här. Sedan vänder man dem ryggen.