Här är steg två i sorteringskedjan. De inlämnade plaggen synas i sömmarna under starka lampor innan de till slut hängs upp på klädställningen och rullas ut i butiken. Patrick Uusitalo fiskar upp plagg ur en kartong.
Sedan de nya klädkraven infördes vid årsskiftet märker de en ökad volym av kläder och andra textiler som lämnas in. Det handlar om fem-tio procent.
– Det är rätt mycket för oss. Och folk slänger mycket som vi inte kan sälja, vi vill ju alltid sälja i första hand, säger Patrick Uusitalo.
Hur stort problem är det?
– Det blir stort. Jag skulle inte säga att det är katastrofalt. Men får vi något som är trasigt, går det inte att sälja vidare, säger han.
Butiken i Södra hamn tar emot hela och rena kläder för försäljning, men får hantera en ökad mängd med kläder som egentligen ska slängas på någon av Lumires återvinningscentraler i "trasig textil".
För butikschefen Patrick Uusitalo blir det ett merjobb att hantera volymerna med felsorterade plagg.
– Vi kan få in en hel säck med kläder, och så är det djurhår på dem, säger han.
Han visar sorteringsrummen som finns till höger in i butiken. Där hanteras plaggen som ska säljas i flera steg innan de rullas ut på klädstänger i butiken.
Det personalen tittar efter är bland annat att plaggen är rena och inte har någon dålig lukt, att de är hela, att dragkedjor och knappar funkar.
Kläder av sämre kvalité är svårare att sälja medan märkeskläder som exempelvis kan användas ute i skogen har ett bra värde, menar Uusitalo.
En stor del av butiken på Röda korset är damkläder. Butikschefen Patrick Uusitalo hoppas att klädbranschen blir mer cirkulär framöver.
– De är eftertraktade, även om det skulle vara ett litet hål på dem. När vi får in sådana så har man inte hjärta att slänga dem. Det är i regel bra kvalité, säger Uusitalo.
LÄS MER: Nya krav kring dina gamla kläder – ska inte slängas i soptunnan
En aktör som däremot kan ta emot kläder och andra textilier som gjort sitt är Lumire. På deras återvinningscentral Risslan i Luleå finns numera en container som heter "trasig textil".
Där ska smutsig och trasig textil lämnas in.
– Hel och ren textil bör inte hamna i den trasiga bingen, säger Jenny Widmark, hållbarhetschef på Lumire.
Den trasiga textilen som Luleåbor lämnar i containern på Risslan (eller återvinningscentralerna i Sunderbyn, Antnäs eller Råneå) körs i dagsläget till Boden och blir energiåtervinning.
Hemtextil kan lämnas in, såsom kuddar, dukar och gardiner för att användas vidare av någon annan.
Lumire letar fortfarande "med ljus och lykta" efter en aktör som kan återvinna den trasiga textilen, i stället för att bränna upp den.
Tillsammans med Piteå, Boden och Kalix har de ute en gemensam fråga till aktörer i Sverige, men även utanför Sveriges gränser.
Varför går ni ihop flera kommuner?
– Vi är ganska långt ifrån en marknad som det ser ut i dag, och vi behöver få upp volymerna av den textil som samlas in. Då kanske vi blir intressantare att samarbeta med, säger Jenny Widmark.
LÄS MER: Så ska dina underkläder sorteras – enligt nya klädkraven
Det handlar om flera olika steg i en kedja. I Sverige finns två större sorteringsanläggningar, men ingen som kan sköta återvinningen av trasig textil i större skala, enligt Widmark.
– Där behöver vi trycka på och få politiska beslut, på både EU och nationell nivå, att det ska hända saker. Framförallt behöver vi trycka på att de som producerar kläderna vill använda återvunnet material. Men främst handlar det kanske om en beteendeförändring, behöver vi konsumenter köpa all den nya textil vi gör? säger Jenny Widmark.
"Vi vill att man sorterar upp sina kläder och hemtextilier i olika bingar. Det får inte vara hål i dem och de ska vara rena", säger Anna Lamppa, driftledare på Risslan. "Vi sorterar och fördelar till Hållbarhetshuset, Samlat eller till någon av våra samarbetspartners", säger Jenny Widmark, hållbarhetschef på Lumire.
Tror du det blir fler aktörer framöver som kan återvinna textil?
– Det forskas mycket på den frågan, vi är med i flera forskningsprojekt och försöker se vad man kan göra med textil som råvara. Det är klart det kommer hända saker. Men här och nu, i dag, är vi inte framme. Men om ett till fem år kommer det förmodligen se annorlunda ut.
Hållbarhetsprofilen om nya klädkraven: "Bra att få koll på flöden"
Kläder och annan textil som är hel och ren lämnas in på återbruksmottagningen på Risslan, eller någon av de andra återvinningscentralerna.
Den som lämnar in textil sorterar själv upp tygerna i olika korgar, så kan den användas vidare.
– Hel och ren textil kan du som privatperson lämna in till oss, Röda korset, Rädda barnen eller annan aktör. Det hoppas jag verkligen att man gör. Vi sorterar den och fördelar den till våra butiker eller till någon av våra samarbetspartners, säger Jenny Widmark.
Tyger som lämnas in ska vara hela och rena för att kunna användas vidare. Tvätta plaggen, är Lumires uppmaning till Luleåborna.
Hur stora mängder har kommit in?
– Det har kommit in ganska mycket textilier, både hel och ren, och trasig. I januari var det 14 ton totalt. I februari såg vi en 60-procentig ökning av det. Det är första gången vi väger på det här sättet. Det är viktigt att vi får in den trasiga textilen på våra återvinningscentraler, när vi får veta volymer kan vi bli en intressant part att jobba med, säger hon.
Hur tycker du Luleåborna sköter sorteringen?
– De flesta gör det jättebra, andra mindre bra, säger Jenny Widmark och skickar med ett tips:
– När du ska sortera hemma försök sätta helt och rent i en påse, och det som inte går att använda vidare i en annan påse. Ta dig den extra minuten hemma. Blandas det ihop finns risken att det som är helt och rent inte kan användas vidare.