Kemppainen är polis och ingår i den samverkansgrupp som polisen har med Luleå kommun gällande klotter och annan skadegörelse.Gruppen är överens i det mesta men det är även känt att finns frågor där meningarna går isär.
- Vi arbetar med samma samverkansplan men vi är inte överens i alla detaljer, säger Johan Kemppainen.
Färsk statistik
Polisen och kommunen har olika syn på legala graffitiplank - polisen menar att de försvårar deras arbete samt ökar klottret. Kommunen menar att det är den väg man måste gå och att man måste arbeta med graffitimålarna.
Men färsk statistik talar för polisens linje.
- Vi har tagit fram anmälda brott enligt kod 1209, skadegörelse genom klotter, från årsskiftet till 15 april. Detta i Boden, Piteå och Luleå, berättar Kemppainen.
Siffrorna är tydliga:
Boden - två anmälningar.
Piteå - sex anmälningar.
Luleå - 58 anmälningar.
- I Luleå finns det graffitiplank men inte i Boden och Piteå. Sedan får var och en göra sin egen fria tolkning av det, säger Johan Kemppainen.
Kommunens egna siffror talar samma språk (se fakta). Statistiken gäller fram till och med 2012 och visar enligt kommunens egen skrivning att: "Anmälda klotterbrott mellan 2011 och 2012 har minskat i riket och i Norrbotten har det inte skett någon förändring. I Luleå har det skett en ökning de tre senaste åren".
- Det är även vårt intryck, det har skett en markant ökning, säger Kemppainen.
Klottret har dessutom ändrat karaktär, från mindre antal målningar till enbart så kallade taggar (signaturer).
- Vi ser även samma taggar på det legala planket som ute på stan, säger Kemppainen.
På måndag ska kommunledningen ta ställning till tekniska nämndens förslag om nolltolerans mot klotter. Nämnden vill ha sex miljoner kronor för att rensa Luleå från allt klotter plus ett fördubblat anslag (två miljoner per år) för att klara "nolltolerans" mot nytt klotter.
Barbro Müller är folkhälsostrateg på Luleå kommun och hon tror på detta.
- Men det fungerar bara om alla är på samma linje och Lulebo jobbar redan så, säger hon.
Misslyckad politik
Müller tycker dock samtidigt att kommunen "måste samverka med ungdomarna".
- Forskningen är inte klar över vilken metod som fungerar bäst, säger hon.
Moderaten Anders Josefsson stödjer dock polisens linje - lagliga plank förvärrar läget.
- Den nuvarande politiken har totalt misslyckats, det visar den nya statistiken, säger han.
Josefsson tror dock på tekniska nämndens satsning.
- Jag tror att vi måste nollställa klottret. Det låter rimligt.