Klottret ökar i Luleå
När skolorna startar och höstmörkret faller går startskottet. Då kommer sprayburkarna fram och klottret drabbar stadens hus. I år upplever såväl polis som fastighetsägare situationen extra besvärlig.- Det här har ökat, säger vakthavande befäl Lars Lundman vid polisen i Luleå som kräver att ungdomarna skärper sig.
Att få fast de skyldiga är inte lätt när det gäller detta brott. Det visar siffrorna som gäller antalet ärenden som gått vidare till åklagare. Under 2005 endast två ärenden och det gäller hela myndigheten.
- Ungdomarna måste vara understimulerade, säger vakthavande befälet Lars Lundman vid Luleåpolisen. Han framhåller att kommunen ställt i ordning lovliga klotterplank där många sprayare gör riktiga konstverk.
Måste ställa krav
- Man måste ställa kravet att ungdomarna håller sig där och även säger åt sina kompisar att man inte sprayar någon annanstans. Att exempelvis bensinstationerna kanske ska tänka till innan de säljer till ungdomar och att de ska ha sina sprayflaskor där de inte är lätta att plocka på sig är kanske också en åtgärd som kan hjälpa, funderar vakthavande.
Klottret är en dyr affär för många fastighetsägare. Luleå kommun är en av dessa och här är problemet utbrett och ökande verifierar avdelningschefen på fastigheter Mikael Wänstedt.
- Det har accelererat på skolor och andra offentliga byggnader. I Gammelstad ser vi exempelvis en uppgång. Det är oacceptabelt. Vi har en policy att direkt tvätta bort klottret. Men nu är det så mycket att de saneringsbolag vi anlitar inte hinner med helt enkelt, säger Mikael Wänstedt.
Samma visa igen
- Mer än en miljon kronor kostar det här kommunen varje år, pengar man skulle kunna göra något roligare för, tillägger han.
Punktinsatser görs för att stävja problemet, man har rullande bevakning på Tuna och Bergviksskolan.
På Furuparkskolan har man i sommar börjat måla om nedklottrade fasader men nu är det samma visa igen.
- Vem som gjort det är svårt att veta, men barnen säger att de känner igen gamla elever från skolan, säger Marie Olofsson, fritidspedagog.
Att skolan är helt nedklottrad känns bedrövligt förklarar hon och barnen tycker också att det känns tråkigt.
- Men nu ser de inte klottret, de har vant sig, säger Marie Olofsson beklagande.
Så jobbar vi med nyheter