Innan pandemin slog till hade bageriet tolv anställda. Nu är man bara fem. Ulf Sundgren drömmer inte om att utöka verksamheten igen. "Nej, vi vill hålla den här nivån nu. Man vet aldrig vad som händer i framtiden".
– Jag är helt säker på att jag aldrig fått stroken om det inte varit för corona. Aldrig i mitt liv har jag känt mig så maktlös och otillräcklig, säger Ulf Sundgren, som äger och driver Trend bageri och café sedan drygt 20 år tillbaka.
Vi träffar honom i bageriet och konditoriet på Bergnäset, tillsammans med frun Liza Sundgren, som också arbetar i företaget.
Det var här Ulf Sundgren befann sig söndagen den 5 juli när "smällen kom", som han uttrycker det.
– Det fanns varningssignaler. Jag jobbade dagen innan och fick en känsla av att jag var i en bubbla. Det var som att hålla för öronen. 45 minuter, sedan släppte det. Dagen innan hade min tvillingbrorsas äldste son hittats död. Jag kopplade ihop det med sorg och coronastress men tänkte att "äh, det är snart semester".
På söndagen var "bubblan" tillbaka.
– Jag och Liza jobbade. Efter ett tag sade hon "vad du släpar med höger ben". Lite senare upptäckte jag att höger hand inte fungerade när jag skulle dekorera bakelser. Hemma kollade jag blodtrycket. Det var dubbelt så högt som det skulle vara. Min syster har haft en stroke och jag förstod att det var allvarligt.
Tuffa tider för företagare. Ulf Sundgren och Liza Sundgren äger och driver ett bageri och café.
På sjukhuset konstaterades flera strokar. Med medicin fick läkarna ned blodtrycket men det tog fyra dagar innan hans tillstånd var så stabilt att han fick åka hem.
– En enorm glädje. Samtidigt hade jag redan på sjukhuset kämpat med stressen kring hur det gick på företaget. Jag hade lämnat skrivbordet med en massa ogjort. Men det har löst sig. Jag måste säga att personalen varit helt otrolig. Framför allt med hjälp och stöd gentemot Liza.
"Aldrig i mitt liv har jag känt mig så maktlös och otillräcklig", säger Ulf Sundgren om hur coronapandemin slår mot hans företag.
Rehabiliteringen gick framåt. Familjen köpte en ramp så att han tog sig ned från altanen till gräsmattan för att göra övningar. Cykelturer blev längre och längre. Och till hösten fungerade jakten, hans största intresse.
– Att få komma ut i skogen med hunden, och gå i backar och myrar...det har varit den bästa rehaben.
Sedan i måndags arbetstränar han två timmar per dag. Uppdraget är att köra ut bröd till tidiga kunder, exempelvis hotell, kommun och Region Norrbotten.
Arbetsträning i två timmar är vad som gäller en tid framöver. Ulf Sundgren kör ut bröd till tidiga kunder.
Samtidigt rör han sig i närheten av kontoret, där pappersarbete och annat sköts.
– Det drar igång i huvudet direkt. Det blir ett stresspåslag. Så är det. Det har varit en jävla resa.
Tiden efter att pandemin bröt ut i mars beskriver de som ett smärre kaos. Omsättningen dök för bageriet och även caféet på Storheden, som är företagets andra ben. Skulder till leverantörer och banker fanns kvar. Personal med symtom sjukskrev sig.
– En del av direktiven från staten skulle hanteras till dagen efter. Exempelvis med bordsservering i stället för självservering och minimalt med personal. Det var omöjligt att hantera, säger Liza Sundgren.
Tappar i omsättning på grund av corona. December är normalt den bästa månaden på året för företaget, konstaterar Liza Sundgren.
De stödåtgärder som regeringen sjösatte var ytterligare en stressfaktor.
– Med hjälp av en företagskollega kunde jag lära mig att ansöka om korttidspermittering för personalen, säger Ulf Sundgren.
När virusets härjningar minskade lättade trycket.
– Juli blev en bra månad. Och i september hade vi nästan hade samma omsättning som förra året.
Samtidigt växte en oro.
– Det gick nästan för bra. Smittspridningen var inte klar. Vi förstod att det fanns risk för ett bakslag. Och nu ser vi att vi hittills i november tappat mer än hälften av omsättningen. November ser ut som april.
– December är normalt årets bästa månad på caféet, säger Liza Sundgren.
Höger hand lydde inte när han skulle dekorera bakelser. Då förstod Ulf Sundgren att han kunde fått en stroke.
Bageriet har sedan i mars minskat sin personal från tolv till fem.
– Det här blir värre än i våras. Det blir tufft fram till mitten av januari minst, säger Ulf Sundgren.
De betonar att företaget tar pandemin på största allvar. Caféets lokal är stor. Det är rejäla avstånd mellan borden, och de har vidtagit hygienåtgärder.
Men situationen är frustrerande.
– Vår affärsidé är ju att folk ska köpa våra produkter och sitta ned tillsammans. Men får vi ens säga "välkommen in till oss", eller uppviglar vi till smittspridning då? De svenska stödåtgärderna räcker inte. Staten eller effekten av coronans framfart stryper oss långsamt. Jag hade valt Norges variant med total nedstängning och ersättning från staten för hyror och personalkostnader, alla dagar i veckan.
Inte bra. Efter intervjun kollar Ulf Sundgren blodtrycket på sig själv. Det är högt.
När vi är klara med intervjun kollar Ulf Sundgren blodtrycket på sig själv.
– För högt. Men jag har pratat om jobbiga saker. Nu behöver jag komma ut i skogen med hunden.