Kommuner utreder gemensam soptipp

Projektet befinner sig i sin linda men målsättningen är klart uttalad från både Boden och Luleå kommuner. Det framkom vid en presskonferens där ansvariga politiker och tjänstemän från båda kommunerna deltog. En gemensam deponianläggning ska anläggas som ska tas i bruk när de nuvarande deponierna, i Sunderbyn respektive Brännkläppen, har tjänat ut. Båda kommunerna har sökt om tillstånd för de befintliga deponierna att gälla till och med 2015. ? En mycket viktig framtidssatsning, menade både Bodens Olle Lindström (m) och Luleås Margaretha Lindbäck (s). ? Det här är en viktig signal till alla dem som känner sig störda av deponin i dag, sade Roger Bohman, ordförande för tekniska utskottet i Boden. Motivet ekonomiskt Motivet är inte minst ekonomiskt, kommunerna räknar med lägre investeringskostnaderna om man kan åstadkomma en gemensam anläggning. Det gagnar kommuninvånarna eftersom de får betala via renhållningstaxan eller skattsedeln. Att sluttäcka befintliga deponier enligt de stränga lagkrav som nu gäller beräknas kosta cirka 50 miljoner kronor per anläggning. Lägg till det kostnaden för att bygga en ny deponi, uppskattningsvis 50?70 miljoner bedömde Roland Eriksson, chef för tekniska förvaltningen i Luleå. Sophanteringen har förändrats radikalt under de senaste tio åren, till följd av allt strängare lagkrav. Mängden sopor som läggs på hög, deponeras, har minskat till följd av lagkrav och duktiga medborgare som flitigt källsorterar sitt avfall. Allt mindre avfall deponeras I första hand ska avfall återanvändas, i andra hand återvinnas (exempelvis förpackningar, returpapper, metaller) och i tredje hand behandlas, antingen komposteras/rötas eller förbrännas. I sista hand får avfall läggas på hög, deponeras, och då rör det sig om restavfall och blandmaterial som inte går att separera. ? Mängden avfall som vi deponerar har minskat med 90 procent på tio år, berättade Eva Nordström, avdelningschef på tekniska förvaltningen i Luleå och ansvarig för avfallshanteringen. 1994 deponerade Luleå kommun över 60.000 ton sopor. Förra året 9.000 ton. Samma utveckling har skett i Boden där man deponerade 4.000 ton ifjol. Lokaliseringen känslig fråga Lokaliseringen av den nya deponin kan förväntas bli en känslig fråga, det är inte ovanligt med upprörda reaktioner från människor som får veta att en avfallsdeponi planeras i närheten där de bor. Arbetet ska ske helt förutsättningslöst bedyrade alla närvarande. ? Det kommer inte att se ut som förr i tiden när man anlade en soptipp, lugnade Margaretha Lindbäck. Hänsyn ska tas till transportavstånd, regional miljöpåverkan från anläggningen, hänsyn till kringboende och markägare samt naturliga geologiska, geohydrologiska och topografiska förutsättningar. ? Det kommer inte att bli så att vi lägger ett förslag i närheten av boende, sade Olle Lindström. Fler kommuner är välkomna För att den omfattande tillståndsprövningen ska hinnas med måste ett beslut om lokalisering tas inom de närmaste åren, om den nya anläggningen ska kunna tas i drift i tid. Inte heller när det gäller driftsformen finns det några förutfattade meningar bedyrade politikerna och tjänstemännen. Det kan bli en kommunal anläggning eller ett gemensamt bolag eller privat drift. Alla alternativ ska undersökas av utredningen. Fler kommuner är också välkomna in i den gemensamma anläggningen. ? Det finns en öppenhet mot övriga kommuner om de vill haka på, deklarerade Roger Bohman, ordförande i tekniska utskottet i Boden.

Kommuner utreder gemensam soptipp

Om cirka tio år är både Luleå kommuns och Boden kommuns avfallsdeponier fyllda till brädden.Nu startar kommunerna ett projekt för att utreda en gemensam deponianläggning för det avfall som inte är möjligt att återanvända, återvinna, förbränna eller kompostera.

Om cirka tio år är både Luleå kommuns och Boden kommuns avfallsdeponier fyllda till brädden.
Nu startar kommunerna ett projekt för att utreda en gemensam deponianläggning för det avfall som inte är möjligt att återanvända, återvinna, förbränna eller kompostera.