Lärarfacken i Norrbotten följer med stort intresse hur kommunerna brottas med de nya reglerna för lärarnas behörighet.
- Det man sått får man nu skörda.
Det säger Stefan Millgård på Lärarnas riksförbund om lärarlegitimationens konsekvenser. Han menar att det gör ont att korrigera år av bristfällig skolpolitik.
- Det är klart att det blir stora svårigheter men det är nödvändigt. Det har fuskats alltför länge men den tiden är slut nu, säger han.
Millgård menar att de nya reglerna slår fast något som borde vara en självklarhet, att landets elever ska undervisas av lärare som kan de ämnen de lär ut.
- Alla elever garanteras att de får lärare som kan sina ämnen och man får inte längre kvacka i ämnen man inte kan. Det är bara att titta på hur betygen dykt de sista åren så inser man att det är nödvändigt, säger han.
Behöver hjälp
Han tror att det tar 5-6 år innan kommunerna klarat av att leva upp till de nya reglerna. Och att de behöver hjälp.
- Jag tror att det krävs att hela samhället tar ett gemensamt krafttag för att klara detta, säger Millgård.
Stefan Millgård tycker dock det är bra när skolchefer som Karina Pettersson Hedman informerar politikerna om problemen.
- Det är klart att det är en signal till politikerna om att detta kommer att kosta. Luleå kommun är ändå gynnad jämfört med små kommuner. Och byskolorna - hur ska de få ihop det, undrar han.
Utvecklingen leder till större skolor spår han.
Ewa-May Hedenström delar de farhågorna men menar att staten måste ta sitt ansvar.
- De måste ta ansvar för de reformer man inför. Nu tillför man inga pengar och det hänger inte ihop, säger hon.
Hon påpekar även att samtidigt som lärare förväntas höja sin kompetens på eget initiativ så försämras de ekonomiska villkoren för studier.
- Detta går inte om man inte höjer kompetensen på befintliga lärare, säger hon
Hedenström ser framför sig "en huggsexa över behöriga lärare".
- Och det kommer att kosta kommunerna pengar.