Kritik mot förslagen om ny kriminalpolitik

I M, KD, L och SD samarbetsavtal, det så kallade Tidöavtalet, lägger partierna fram en lång rad förslag till förändringar inom kriminalpolitiken. Flera av förslagen syftar till att bekämpa gängkriminalitet. Det handlar bland annat om hemliga tvångsmedel i preventivt syfte, anonyma vittnen, visitationszoner och att kunna utvisa gängkriminella utan dom. 

Förslagen har fått kritik från experter i stadsrätt och straffrätt som menar att flera av förslagen riskerar att urholka rättssäkerheten. 

Advokaten Magnus Söderlind är även han tveksam till flera av förslagen. 

– Man kan inte undgå att dra parallellerna till Orwells 1984 när man ser vissa av de här förslagen. Det osar på många sätt ett totalitärt synsätt på medborgare, lag och rätt det här dokumentet, säger han. 

Förslaget om anonyma vittnen är ett slag i luften eftersom ett sådant vittne i praktiken inte kommer att något bevisvärde vid ett åtal, menar Söderlind. 

– Hur ska rätten kunna bedöma tillförlitligheten och trovärdigheten bland de uppgifter som lämnas om man helt saknar kännedom om vem personen är, eller kontexten den gjort sina iakttagelser? Det blir ett fullständigt menlöst bevismedel. Det är ingenting jag tror på och jag tror inte heller det här är något som i slutändan kommer att genomföras. 

– Det man däremot ska lägga fokus på är att det givetvis finns ett stort behov i det här landet att få människor att våga vittna, framför allt vad gäller gängrelaterad brottslighet. Det vi borde se över är det vittnesskyddsprogram vi har i dag. För det lämnar en del övrigt att önska. Vi borde ha ett mer omfattande och mer ingripande vittnesskyddsprogram som faktiskt skyddar människor som vågar vittna och att de också ombesörjs av det allmänna, säger Magnus Söderlind. 

Samarbetspartierna vill även att det ska bli obligatorisk häktning i fler fall. Gränsen för obligatorisk häktning, ska enligt förslaget, gälla för de brott där ministraffet är ett års fängelse. En sänkning från dagens krav på ett ministraff på två års fängelse.

– Vad det här innebär praktiskt är att det blir lättare att häkta människor. Jag är tveksam till att det på något sätt har påverkan på bekämpningen av gängbrottsligeten – jag har svårt att se den kopplingen. För om man tittar till de brott som man avser bekämpa, det vill säga gängbrottsligheten, så rör det sig nästan uteslutande om brott som ändå redan i dag har ett minimistraff på två års fängelse, säger Magnus Söderlind. 

– Den enda synpunkten jag har är att det kommer att leda till ökat antal häktningar. Det är väl avsikten med det hela, säger rådman Benny Wernqvist och tillägger:

– Häktena är redan överfulla, så vi kommer att behöva bygga fler häkten eller öka de vi har. 

Den nya regeringen vill göra det möjligt att avlyssna människor utan misstanke om brott för att förhindra och upptäcka brott i kriminella nätverk. 

– Det där vill jag höra konkretiseras. Om man inte själv är misstänkt för brott är man då misstänkt för samröre med folk som håller på med allvarlig brottslighet. Man kan väl inte rimligen hemligen avlyssna någon som inte är föremål för någon form av egen brottsmisstanke – det verkar underligt, säger Benny Wernqvist.