Kritik mot lag om kontaktförbud

2011 justerades lagen om besökförbud för att öka skyddet mot de som förföljs. Förändringar som har visat sig tandlösa, menar Carina Diaz på kvinnojouren Iris.

Tandlös. Det anser Brottsförebygganderådet och kvinnojouren Iris i Luleå att lagen om kontaktförbud är trots att den skärptes 2011.

Tandlös. Det anser Brottsförebygganderådet och kvinnojouren Iris i Luleå att lagen om kontaktförbud är trots att den skärptes 2011.

Foto: Linda Wikström

Luleå2015-01-16 17:00

Syftet med förändringarna som innebar att lagen om kontaktförbud infördes var att stärka förbudets brottsförebyggande effekt. Att det nu tydligt skulle framgå att det vid riskbedömningarna särskilt skulle beaktas om brott begåtts mot någons persons liv, hälsa, frihet eller frid. Ett utvidgat förbud infördes också, där det blev möjligt att övervaka personer med elektronisk fotboja.

Men enligt Brottsförebygganderådet, Brå, har lagändringen inte förändrat verkligheten. Liknande åsikter har Carina Diaz på kvinnojouren Iris i Luleå.

– De som kontaktar oss ids inte ens ringa till polisen. Anmälningarna läggs ner innan det ens blir en utredningen om ett brott. Det här ligger inte särskilt högt i deras prioritering, säger Carina Diaz.

Varje år söker sig 200 kvinnor till kvinnojouren Iris, för att få råd och hjälp. Under dessa samtal har Carina Diaz och hennes kollegor insett hur tandslös förändringen av lagen blev.

– Det finns ingen tid hos polisen att utreda det här och det känns trist. Eller så gör man en bedömning att det inte fanns underlag för att utfärda ett kontaktförbud. Det blir ingenting ändå, det blev lite tandlöst.

Kammaråklagare Ulla-Karin Lindström, expert på området i Norrbotten, redogör för vad som krävs för att ett kontaktförbud ska meddelas.

– Det är ju ingenting som ska tillämpas så fort någon ansöker om det. För det är ett oerhört ingripande i den personliga sfären, säger Lindström.

För att ett kontaktförbud ska kunna meddelas görs en riskbedömning, berättar åklagaren. Då vägs historik samman med en rad andra omständigheter.

– Kontaktförbud är från början avsett framför allt i närståendeförhållanden. Det handlar om att förebygga farliga och hotfulla situationer. En grundförutsättning som också är viktig är hur personen i fråga tidigare är dömd.

Hon konstaterar sedan att det i dessa fall krävs spetskompetens bland utredarna, för att göra en korrekt riskbedömning.

– Det är en grannlaga uppgift. Många gånger så är det väldigt besvärande att få upprepade telefonsamtal men det i sig utgör ingen hotfull och farlig situation. Man måste se på förutsättningarna för att kunna meddela ett kontaktförbud, säger Ulla-Karin Lindström.

Under 2014 anmäldes 66 överträdelser av kontaktförbud i Norrbotten. I Sverige var den siffran 4851 stycken. En gång sedan lagen förändrades har utvidgat kontaktförbud med fotboja meddelats.

Lagen om kontaktförbud

Den första oktober 2011 döptes lagen om besökförbud om till lagen om kontaktförbud. Lagen innebär att åklagaren vid sin riskbedömning inför ett beslut om kontaktförbud, särskilt ska beakta om förbudspersonen har begått brott mot någon annans persons liv, hälsa, frihet eller frid. I Norrbotten beviljades 27 procent av ansökningarna 2013. I hela landet var den siffran 33 procent. Lagändringen för tre år sedan innebär också att åklagaren har möjlighet att meddela ett särkskilt utvidgat förbud, som innebär elektronisk övervakning med så kallad fotboja.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om