Kritik mot psykiatrin

Vid flera tillfällen har 49-åringen begått våldsbrott för att med säkerhet bli inlåst igen.Nu kommer kritiken.- Företrädare för vården har på fullt allvar bedömt han skulle sakna vårdbehov, säger advokat Jens Arnhof.

GRIPS. Efter rånet mot Nordea i Luleå gick den i dag 49-årige mannen (med skärmmössa) till en restaurang och beställde in en matbit. På bordet ställde han en plastpåse med bytet från rånet. Bilden visar när polisen helt odramatiskt har gripit mannen.Foto: Roland S Lundström

GRIPS. Efter rånet mot Nordea i Luleå gick den i dag 49-årige mannen (med skärmmössa) till en restaurang och beställde in en matbit. På bordet ställde han en plastpåse med bytet från rånet. Bilden visar när polisen helt odramatiskt har gripit mannen.Foto: Roland S Lundström

Foto: Roland S Lundström

Luleå2011-08-22 06:00

Videon är inte längre tillgänglig

När den 49-årige mannen greps i Boden i slutet av juli efter att han hotat att tända eld på Nordeabanken, förklarade han direkt för poliserna att han ville i fängelse igen. Att begå ett våldsbrott var det enda sättet att få igenom denna vilja, menade mannen.

49-åringen hade även haft funderingar på att ta sitt eget liv, eller tända eld på sig själv och rusa ut mot poliserna för att då kanske bli skjuten.

Men det är inte första gången som mannen på detta våldsamma sätt har hamnat på löpsedlarna.

Tre bankrån
Före händelsen i Boden har mannen dömts för bankrån i Norrbotten vid tre tillfällen. Vid två av dessa har han uttryckligen förklarat att brotten enbart har handlat om ett rop på hjälp (Nordea, Luleå, 2008 och Swedbank, Boden, 2010).

Under rättsprocesserna har läkare bedömt att den 49-årige mannen inte lider av någon allvarlig psykiskt störning.

Advokat Jens Arnhof, som företräder mannen när det är dags i rätten igen, menar att dessa bedömningar säger mer om statusen på den svenska vården än om hans klient.

- Min klient har under lång tid, och vid upprepade tillfällen, sökt vård. Företrädare för vården har dock på fullt allvar bedömt att han skulle sakna vårdbehov, säger Arnhof.

Rop på hjälp
Anders Annerfalk, informationschef på Kriminalvården, lägger också över skulden för misslyckandet på den svenska psykiatrin.

Han påpekar inledningsvis att han inte får uttala sig i enskilda fall.

- Det är ett rop på hjälp till sjukvården. Vi kan aldrig tvinga en människa att må bra. Om du mår så dåligt att du känner att den enda tryggheten finns i fängelset, då måste du få vård, säger Anders Annerfalk och fortsätter:

- Det är ju ett straff du fått och de flesta vill inte sitta i fängelse. Ditt fall är något för sjukvården.

Annerfalk förklarar sedan att de intagna får den hjälp som är möjlig att ge dem. Förutom sjukvård finns även ett antal behandlingsprogram som ska leda dem rätt.

Samma vård
Ett av dessa program har som mål att minska risken för återfall i brottslighet.

- Du får exakt samma vård på insidan som på utsidan. Men om vården inte är bra på utsidan kan vi inte göra så mycket.

Enligt uppgift sitter 49-åringen isolerad under stor del av tiden i fängelset, beroende på att han inte står speciellt högt i status hos medfångarna.

I dagens rättegång står han åtalad för försök till grov mordbrand, olaga hot och olovligt innehav av kniv.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om