Kritiken mot Kristdemokraternas förslag: "Rent nonsens"

Kristdemokraternas förslag om att lägga ner modersmålsundervisningen kommer att behandlas av Kristdemokraternas partifullmäktige på fredagen. KD menar att forskning inte kan bevisa nyttan av modersmålsundervisning och att utbildningen har så pass stora brister att den lika gärna kan läggas ned. De vill i stället lägga pengarna på svenska för invandrare. 

Riksdagsledamoten Linus Sköld (S) från Älvsbyn ställer sig kritisk till förslaget och hävdar att det inte har eleverna som fokus. Han anser att det är en politisk förflyttning för att närma sig Sverigedemokraterna. 

– Forskning säger att ett starkt första språk är en bra grund för andraspråksinlärning. Det är egentligen väldigt logiskt att den som är bra på språk och har ett rikt ordförråd har lättare att lära sig nya språk, säger Linus Sköld. 

Han säger att forskningen som Kristdemokraterna refererar till är felaktig och tror att en nedläggning av modersmål enbart kommer att försvåra vardagen för personer med ett annat modersmål än svenska.  

– Den som inte kan känna sig trygg i sin identitet och kultur kommer att ha svårare att etablera sig i Sverige. Att det skulle finnas forskningsstöd för att avskaffa modersmålsundervisningen är rent nonsens. Man kan också tycka att förslaget skulle kommuniceras av deras utbildningspolitiska talesperson om det handlade om elevernas lärande, inte som nu av deras partisekreterare.

Linus Sköld påpekar också att KD använder den gamla termen hemspråk, som slutade användas 1993. Han menar att den gamla termen användes som en sverigedemokratisk ståndpunkt. 

– Det är ingen slump att de konsekvent använder termen hemspråk. Det är tydligt att detta är en positionering mot Sverigedemokraterna.

Kristdemokraternas distriktsordförande Stig Töyrä håller inte med om att förslaget handlar om politisk positionering. 

– Jag tycker inte att vi närmar oss SD, vi närmar oss verkligheten, säger han. 

Han vill förtydliga att att förslaget inte skulle gälla minoritetsspråk som meänkieli, samiska, finska, jiddish och romani. Han säger också att minoritetsspråken är viktigare än andra personers modersmål och menar att de har särställning i Sverige då de länge varit levande språk i olika svenska städer. 

– Det viktigaste för flyktingar är att få lära sig svenska. Jag tror att de svenska väljarna och den svenska befolkningen delar åsikten att det är viktigt att lära sig svenska.