Det privata företaget Ströms slott AB planerar att etablera verksamhet i hela länet, deras mål är att det i Norrbotten ska finnas 20-25 dagbarnvårdare varav 5-10 i Luleå.
Redan nu finns de på plats med en handfull i Kalix, Kiruna och Övertorneå. Familjedaghem/dagbarnvårdare är de som tar emot barn i det egna hemmet. Föräldrarna betalar ingen barnomsorgsavgift.
Vd: n Magnus Olsson uppger att de får inkomsten via barnomsorgspengen från kommunen.
- Det får fler att bli intresserade av oss, det har visat sig vara ett väldigt bra koncept.
Inget kollektivavtal
Ströms slott med säte i Ljungskile är verksamma i ett 15-tal av landets kommuner. Ingen av deras 225 dagbarnvårdare får lön enligt kollektivavtalet, i stället får de betalt per barn. Dagbarnvårdaren väljer själv storleken på gruppen och får även betalt för sina egna barn om de tar emot lika många andra barn.
- Flera av våra dagbarnvårdare vill ha mindre grupper och då kommer man inte upp i avtalsenliga löner. Löneavtalet driver fram stora barngrupper, säger Magnus Olsson.
Direkt till dagbarnvårdaren
Enligt Magnus Olsson tillhör 20 procent av deras dagbarnvårdare landets bäst betalda. Hans förklaring är att en större del av barnomsorgspengen som företaget får av kommunerna går direkt till dagbarnvårdaren. Riktvärdet är 90 procent av summan, storleken på barnpengen varierar mellan kommunerna.
- Vi har slimmade funktioner, därför kan mer pengar gå till barnen.
Varierad utbildning
Företaget söker främst barnskötare och förskollärare men anställer även de med erfarenheter som ledare i föreningsverksamhet eller som förälder. Enligt Skolverket ska det bedömas i varje enskilt fall om föräldraerfarenhet kan anses vara tillräckligt. Magnus Olsson menar att en 30-årig förälder med tre till fyra barn gör ett bättre arbete i sitt hem än en 19-årig nyutbildad barnskötare.
- Man har mer livserfarenhet med egna barn och då blir det oftast riktigt bra.
Ströms slott AB:s etableringar på andra orter i landet väcker både intresse och kritik. Dels från fackförbund då de inte tillämpar kollektivavtal men även från politikerhåll då de anses skapa segregation i samhället. Kritiken handlar om att barn som behöver den allmänna förskolan för att integreras i samhället och i det svenska språket i stället vistas hos dagbarnvårdare där endast modersmålet talas och den egna kulturen utövas.
Även den provisionsbaserade lönen kritiseras. Politiker befarar att dagbarnvårdaren inte rapporterar om missförhållande av rädsla för att föräldrarna flyttar sitt barn och att de då går miste om ersättning.
Magnus Olsson hävdar att företaget följer de lagar och regler som finns.
- Journalister älskar att citera varandra, det är inte så mycket kritik mot oss. Om vi vore så dumma i huvudet skulle föräldrar inte sätta sina barn hos oss.