Det deklarerar kommunalrådet Karl Petersen. "Vi är beredda spänna musklerna maximalt", beskriver han.
- Nu måste vi tänka stort. Ingen sakfråga är viktigare. Får vi löftet att Botniabanan förlängs ända till Luleå, då är vi beredda satsa mycket pengar långsiktigt. Vi får en järnväg för hundra år. Vi får sådana möjligheter i godstrafik och persontransporter. Med banan till Luleå får vi ett slags samhällsvärde som representerar flera miljarder kronor, säger Karl Petersen.
Det här är fortsättningen av den rapport kommun- och landstingsägda Norrbotniabanan AB redovisade igår, där förutsättningarna för lokal medfinansiering till kustjärnvägen ingår.
Lokala åtaganden
Utöver finansieringslösningar för planarbetet på sträckan Piteå-Skellefteå och för hela järnvägen omnämns de nu aktuella lokala åtagandena. Med hel eller delvis kommunal finansiering. Flera hundra miljoner kronor är Luleå kommun beredd att satsa, gör Karl Petersen klart. Däremot återstår att se om övriga kommunpolitiker är med på spåret.
Listat
De lokala projekten framgår av en lista Kuriren publicerar separat. Det Karl Petersen ser möjligt är att medverka i ett resecentrum i staden. Resecentra brukar emellertid kombineras med bostäder, butiker eller annan kommersiell verksamhet så bygget handlar om ett samspel, påpekar Petersen.
Vidare kan kommunen helt ta på sig att bygga en station i Antnäs och komplettera så att trafiken flyter men den tänker inte ta på sig sådant som hör till huvudjärnvägen.
Investerat
Även kommunerna Piteå och Skellefteå är redo.
Som exempel på hur det slutat på annat håll omnämns Umeå, dit Botniabanan byggdes.
Umeå kommun och kommunägda bolaget Inab har tillsammans med Trafikverket investerat i resecentrum, terminaler, vagnsverkstad samt ett center som hyrs ut åt Green cargo.
Totalt investeringar på mer än en miljard kronor, enligt vad Norrbotniabanan AB uppfattat.