Kvinnliga fotografer syns mindre
Att ingen kvinnlig fotograf har lyckats bli nominerad till Årets bild har vållat debatt bland pressfotograferna i Sverige.
Kritik har riktats mot juryn men förhållandet återspeglar också hur det ser ut på många tidningsredaktioner. Det menar fotograferna Pieter ten Hoopen och Karin Tengby.
Kritik har riktats mot juryn men förhållandet återspeglar också hur det ser ut på många tidningsredaktioner. Det menar fotograferna Pieter ten Hoopen och Karin Tengby.
<DIV>Karin Tengby och Pieter ten Hoopen är båda inbjudna för att föreläsa på Norrlandsdagarna, en utbildningshelg som arrangeras av SFF, Svenska fotografers förbund. Det tre dagar långa arrangemanget hålls i år i Luleå efter att två år i rad ha arrangerats i Skellefteå.<BR>Debatt kring Årets bild<BR>I år har en debatt blossat upp om urvalet av fotografer till den prestigefyllda utmärkelsen Årets bild, som arrangeras av Pressfotografernas klubb. <BR>Av 27 nominerade fotografer är alla män. Bilderna som de 35 kvinnliga fotograferna skickade in föll inte juryn i smaken när urvalet gjordes. Vem som slutligen tar hem Årets bild avslöjas den <BR>4 mars.<BR>? Det är svårt att säga vad det beror på, det är få tjejer som skickat in bilder. Jag tror att cirka 14 procent av alla bilder som skickats in är tagna av kvinnliga fotografer. Det kan i sin tur bero på att kvinnorna inte känner sig motiverade att slå sig in på den herrklubb som PFK är, säger Karin Tengby.<BR><BR><STRONG>Bredare tolkning</STRONG><BR>Karin Tengby ingår i nätverket Brudarna som startade för två år sedan som ett diskussionsforum för kvinnliga fotografer som vill stötta och inspirera varandra. Hon har ett förflutet på Pressens bild och arbetar nu som VD på Galleri Kontrast i Stockholm, där hon varit projektledare för en utställning där 46 kvinnliga fotografer skildrade krig i sina bilder. <BR>? De gjorde en bredare tolkning av begreppet krig. Det var inte bara traditionella krigsbilder som de visade upp, säger Karin Tengby och exemplifierar med bilden av en kvinna på operationsbordet och tjejen som boxades.<BR>Dramatik premieras<BR>Annars är just dramatiska krigsbilder något som ofta premieras. Frilansfotografen Pieter ten Hoopen anser att det finns en viss given form, en viss mall som efterfrågas och att det är svårt att få gehör för nytänkande bilder. <BR>? Bildjournalistik omfattar så mycket mer än krigsbilder. Det ligger en viss form av romantik över det, en slags mandomsprov att man klarar av den situationen. Varför ska man få mer respekt för det? säger Pieter ten Hoopen som i höstas fick ta emot Pressens Bilds stora fotopris på 100.000 kronor. <BR><BR><STRONG>Brett genusperspektiv</STRONG><BR>Vad kan då göras för att förändra situationen?<BR>? Jag tror att man måste ha ett brett genusperspektiv på hela frågan. Hälften av fotograferna på tidningen bör vara kvinnor, samma med nyhetscheferna. Det måste vara båda könen hela vägen, säger Karin Tengby. <BR>? Nu har det kommit igång en diskussion som inte fanns tidigare. Det handlar egentligen om hur man på arbetsplatserna fördelar sina fotojobb, säger Pieter ten Hoopen. <BR>Pieter ten Hoopen är kritisk och hävdar att på många tidningsredaktioner ses fotograferna som redskap. <BR>? När nyhetschefen tecknar hur bilden ska tas då är det för­ödande för människors kreativitet, säger Pieter ten Hoopen. </DIV></DIV>
Så jobbar vi med nyheter