Susann Bäck Nilsson har fyllt 64 år. Hon älskar sitt yrke men vet om hon orkar jobba fram till pensionen. "Jag tar ett halvår i taget, men blir det ingen förändring måste jag gå innan 67 år", säger hon.
Stora barngrupper. Hög ljudvolym. Rusch, stress och en hel del ensamarbete. Så ser verkligheten ut på Kyrkbyns förskola.
– Vi tillhör dock de lyckligt lottade som bara består av tre avdelningar, säger Susann Bäck Nilsson.
Hon har själv hunnit fylla 64 år och vet inte om hon orkar jobba till 67 år. De flesta av hennes arbetskamrater har, precis som hon, gått ned i tid för att orka. Återhämtningen, menar hon, är minimal. Bara ljudvolymen gör att hon vill vila från intryck när hon slutar för dagen. Friskvårdstimmen som andra kommunalt anställda har rätt till, har också dragits in för förskolans anställda.
– Vi hinner inte ta ut den. Vi är för lite personal och har för stora barngrupper. Skulle du ta ut en friskvårdstimme lämnar man en kollega i sticket, säger Susann Bäck Nilsson.
"För nästan tio år sedan drog Luleå kommun igång ett projekt för att få äldre att jobba längre i förskolan. Det pågick ett år. Sedan rann det ut i sanden och någon återkoppling har vi inte fått, säger Susann Bäck Nilsson
Hon har sett sitt yrke förändrats i grunden där läroplanen nu ställer krav på pedagogisk undervisning, dokumentation och analys, utan mer resurser. Samtidigt har barnens vistelsetid på förskolan ökat och Luleå kommuns beslut om att barn till föräldralediga bara ses som så kallade "halva barn" gör att en avdelningen på Kyrkbyns förskola nu har 21 barn på tre pedagoger, mot bestämda 17 barn på tre pedagoger.
– Planeringstiden räcker inte till, speciellt när kollegor är sjuka. Ärligt, det var inte det här jobbet jag signade upp för när jag gick förskollärarutbildningen, säger hon.
"Av elva anställda är det bara en som jobbar heltid här på Kyrkbyns förskola. Alla vi andra har gått ned i tid för att orka med jobbet nu när barngrupperna blivit större", säger Susann Bäck Nilsson.
Susann Bäck Nilsson skulle gärna tänka sig att jobba längre om arbetssituationen såg annorlunda ut. Nu tar hon ett halvår i taget och undrar över det projekt som Luleå kommun drog igång för 8-10 år sedan med syfte att få fler i förskolan i att stanna längre i yrket. Under ett års tid fick de mer resurser och arbetsförhållandena blev bättre. Sedan rann projektet ut i sanden.
– Vill de behålla personal måste barngrupperna minska. Mindre barn per pedagog skulle inte bara skapa en bättre arbetsmiljö utan också göra att sjukdom inte sprids på samma sätt. Karensdagen för förskolans personal måste bort. I dag kommer fler barn till förskolan sjuka. Givetvis smittar de, inte bara oss utan också andra barn. Med mindre barngrupper skulle föräldrar ha mindre vab och korttidsfrånvaron bland de anställda skulle minska. Samhället skulle tjäna på det.
"Korttidsfrånvaron är hög bland förskolans anställda. Därför måste karensdagen slopas", säger Susann Bäck Nilsson.
"Idag är barnens vistelsetider på förskolan mycket längre och med stora barngrupper orkar varken barn eller anställda att vistas i en arbetsmiljö som präglas av hög ljudnivå, stök och rusch. När vi har mindre barngrupper hinner vi se varje barn och stämningen blir lugnare", säger Susann Bäck Nilsson.
Sveriges lärare driver också att äldre förskollärare ska få jobba 80 procent med 90 procents lön och 100 procent pensionslön. Fackförbundet Kommunal har däremot fått igenom att äldre barnskötare får jobba 80 procent med 80 procent lön och 100 procent pensionslön i avtalet som slöts den 1 april 2025.
– Väljer man att fortsätta att jobba efter 68 år får man arbeta 80 procent med 90 procents lön och 100 procents pensionslön. Det är vi mycket glada över att vi fått inskrivet i kollektivavtalet, säger Annelie Johansson, huvudskyddsombud Kommunal.
Ett sådant avtal skulle Susann Bäck Nilsson välkomna.
– Nu får vi betala med en lägre pension eftersom vi är så få äldre som orkar jobba heltid i förskolan, säger hon.
Förskolläraryrket har förändrats mycket sedan Susann Bäck Nilsson utbildade sig. "Nu finns stora krav på dokumentation, analys och uppföljning - arbetsuppgifter som lagts på utan att resurserna ökat. Det skapar stress", säger Susann Bäck Nilsson.
"Vi är tacksamma för att Kyrkbyns förskola bara har tre avdelningar. Stora förskolor är varken bra för barn eller anställda", menar Susann Bäck Nilsson.
I enkäten är det också många som lyfter beslutet om att alla anställda pedagoger ska jobba under i juli månad på ett rullande sjuårs schema. Detta eftersom det ska bedrivas pedagogisk verksamhet på sommarförskolan. Men det får konsekvenser, menar Susann Bäck Nilsson.
– Det innebär att delar av ordinarie personal är lediga i augusti i stället när barnen kommer tillbaka till förskolan och nya barn ska skolas in. Då är det plötsligt okej med outbildade vikarier när verksamheten drar igång!
"Nej, det är inte alltid jag hinner planera verksamheten, inte minst när många är sjuka och jag jobbar med vikarier. Då handlar det främst om att få dagen att gå runt".
Susann Bäck Nilsson och hennes kollegor att mycket kritiska till "Sommarförskolan" där kommunen kräver att fast pedagogisk personal ska jobba under juli månad. "Det innebär att vi har semester i augusti och barn som ska inskolas kan tas emot av helt outbildad personal", säger hon.
Susann Bäck Nilsson och hennes kollegor skulle gärna se att de själva fick lösa bemanningen på sommaren. Scheman för övriga veckor sköter de själva, liksom tvätt, inköp och dammsugning av mattor. Arbetsuppgifter som sakta smugit sig in i förskolan och som nu ligger på pedagogerna.
– Vi efterlyser en arbetsbeskrivning för pedagogerna. De som städar, städar inget över 1.80 centimeter. Det står i deras arbetsbeskrivning. Vaktmästarna har också tydliga direktiv, men det ingen annan gör hamnar på oss, som materialvård, dammsuga soffor och tvätta täcken, säger Kristin Strömbäck, huvudskyddsombud Sveriges lärare.
Friskvårdstimmen för anställda i Luleås förskolor har dragits in. Nu måste förskolepersonalen träna på fritiden. "Vi är för få anställda. Skulle vi ta ut en friskvårdstimme lämnar man kollegan i skiten", menar Susann Bäck Nilsson.
Susann Bäck Nilsson och hennes kollegor önskar en dialog med Luleå kommun. "Vi i verksamheten sitter på många lösningar, bara de var villiga att lyssna", säger hon.
Återkommande, likt ett mantra, är dock kravet på mindre barngrupper och att 15-timmarsbarnen räknas som hela barn.
– Det skulle vara bättre om barn till föräldralediga fick vara på förskolan varje dag och räknas som ett barn, men följa skolåret, det vill säga vara hemma lov och klämdagar. Så var det tidigare, säger Susann Bäck Nilsson.