Det högsta beslutande organet i Svenska kyrkan, kyrkomötet, sammanträder i början av oktober och i slutet av november. Då samlas 251 ledamöter från 12 nomineringsgrupper – som partierna kallas i kyrkopolitiska sammanhang – i Uppsala för att under fyra dagar behandla ämnen som kyrkans tro och lära och Svenska kyrkans organisation.
Den interna demokratin är kostsam för Svenska kyrkan som bland annat betalar nomineringsgrupperna ett årligt mandatstöd. Under valåret är stödet extra högt och 2017 får nomineringsgrupperna 31 920 kronor per ledamot.
För Socialdemokraterna, som har flest mandat, innebär det att partikassan får ett tillskott på drygt två miljoner. Totalt delar nomineringsgrupperna på ungefär åtta miljoner kronor.
– För oss är det här helt avgörande. Mandatstödet används till kyrkomötesgruppens veksamhetskonferens och till kanslikostnader. Och även valrörelsekostnader, säger Lars Linder som är kyrkopolitisk ombudsman för Socialdemokraterna.
Mandatstödet är inte öronmärkt utan pengarna får användas fritt av nomineringsgrupperna, även om kyrkans budgetutskott skriver i ett betänkande att stödet är till för att "stärka den demokratiska organisationens funktion genom bättre rekrytering och utbildning av förtroendevalda samt ett utvecklat informationsarbete från gruppernas sida".
Men pengarna från kyrkan används bara till kyrkopolitik.
– Vi har särredovisning i vår ekonomi och vi från kyrkomötesgruppen är väldigt noga med att pengarna inte används till annat. Den allmänna valrörelsen får partiet betala på annat vis.
Centerpartiet jobbar på samma sätt.
– Givetvis. Inte ett öre går till annat, det är helt åtskilt, säger Conny Tyrberg som är partiets gruppledare i kyrkomötet.
Mandatstödet används till internt arbete och utbildning, liksom administration och möten.
– Och till kyrkovalrörelsen, det är förenat med kostnader.
Kyrkomötets nästa största nomineringsgrupp Posk (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) får nästan 1,2 miljoner kronor i mandatstöd under 2017. Posk vill att kyrkan byter tillbaka till det gamla indirekta valsystemet där kyrkans medlemmar väljer representanter till sina lokala församlingar, som i sin tur utser sina företrädare i stiften och kyrkomötet. Men så länge det nuvarande systemet tillämpas vill Posk behålla mandatstödet.
– Det behövs någon form av stöd för att nomineringsgrupperna ska kunna bedriva sin verksamhet. Speciellt för oss som inte har någon partiorganisation i ryggen. Vi har inga andra resurser än egna insamlade pengar, säger Lars-Gunnar Frisk som är ordförande för Posk i Luleå stift.
Posk har verkat för att mandatstödet ska sänkas. Samtidigt behöver organisationen pengarna så länge valsystemet ser ut som det gör i dag.
– Det blir som att man bygger upp en politisk partiapparat som ska upprätthålla det valsystem som vi tycker är alldeles för överdimensionerat.