LÀkaren: "Jag mÄste kunna lita pÄ sköterskorna"

Åldringar pĂ„ lĂ€nets omsorgsboenden fĂ„r palliativ medicinering efter beslut av sjuksköterskor utan lĂ€karbedömning – i likhet med fallet Bernt, 88 Ă„r. "Jag mĂ„ste kunna lita pĂ„ sköterskorna", sĂ€ger lĂ€karen Carl-Johan Westborg.

Carl-Johan Westborg, medicinskt ledningsansvarig pÄ Stadsvikens hÀlsocentral, beklagar att de anhöriga till den avlidne Bernt, 88 Är, inte fick tillrÀcklig information om den palliativa vÄrden. "Jag hade tvÄ samtal med dem och sköterskorna ska generellt vara noga med att ringa vid minsta försÀmring hos patienten. Men kommunikation Àr svÄrt", sÀger han.

Carl-Johan Westborg, medicinskt ledningsansvarig pÄ Stadsvikens hÀlsocentral, beklagar att de anhöriga till den avlidne Bernt, 88 Är, inte fick tillrÀcklig information om den palliativa vÄrden. "Jag hade tvÄ samtal med dem och sköterskorna ska generellt vara noga med att ringa vid minsta försÀmring hos patienten. Men kommunikation Àr svÄrt", sÀger han.

Foto: Arkiv

LuleÄ2020-12-11 05:30

Carl-Johan Westborg Ă€r medicinskt ledningsansvarig pĂ„ Stadsvikens hĂ€lsocentral och har Ă€ven lĂ€karansvaret pĂ„ det korttidsboende dĂ€r 88-Ă„rige Bernt avled efter en lĂ„rbensoperation. 

PÄ grund av tystnadsplikt kan han inte uttala sig specifikt kring Bernts hÀlsotillstÄnd men konstaterar att Äldringar med liknande diagnoser generellt Àr "medicinskt sköra".

– Jag trĂ€ffar mĂ„nga patienter i liknande hĂ€ndelseförlopp, med höftfrakturer och bakomliggande cancersjukdomar. Inte ovanligt att det blir en biljett till döden. 

Dessutom drabbas ofta Àldre patienter av lunginflammationer pÄ boendena, menar han.

– TyvĂ€rr vanligt nĂ€r de blir liggande och inte orkar hosta ordentligt. Sekretet stagnerar och det kommer in bakterier. Det kan vara ”halmstrĂ„et som knĂ€cker kamelen” mĂ„nga gĂ„nger. 

I dessa sĂ„ kallat terminala lĂ€gen förĂ€ndras medicineringen, och Carl-Johan Westborg beskriver hur omsorgsboendena har förberedda "palliativa kit" nĂ€r vĂ„rd i livets slutskede blir aktuellt.  

Medicinen som ingĂ„r Ă€r morfin mot smĂ€rta och andnöd, midazolam mot Ă„ngest, haldol mot förvirring och illamĂ„ende och Ă€ven robinul mot slembildning i luftvĂ€garna. 

– Det "palliativa kitet” Ă€r ett vedertaget begrepp, en samling av standardordinationer som anvĂ€nds över hela Sverige, sĂ€ger Westborg.

Medicinerna sĂ€tts in av lĂ€kare som vilande ordinationer. 

– Jag ser till att det finns relevanta ordinationer, medan sjuksköterskan gör symtombedömningar. DĂ€r mĂ„ste jag kunna lita pĂ„ att sköterskorna kan sin sak. ”Kiten” finns till just för att de ska slippa behöva ”jaga” mig nĂ€r patienten lider och ordinationerna ska sĂ€ttas in.

InnebÀr det att sjuksköterskorna sjÀlva kan ta beslut om att förÀndra medicineringen utan lÀkarkontakt?

– I normalfallet Ă€r det sĂ„. Sen underrĂ€ttar förstĂ„s sköterskorna mig som lĂ€kare nĂ€r patienterna har passerat detta stadium.

DÀrför förvÄnas regionens lÀkare av att kommunens verksamhetschefer förnekar att det finns förbredda "kit" och att sjuksköterskorna fÄr Àndra medicineringen.

–De hĂ€r rutinerna Ă€r inarbetade sedan mĂ„nga Ă„r. 

Debattörer som geriatrikprofessor Yngve Gustafson vid UmeĂ„ universitet menar att de "palliativa kiten” i princip innebĂ€r aktiv dödshjĂ€lp, dĂ„ Ă„ldringarnas andningsfunktion kan försĂ€mras.

Men Carl-Johan Westborg hÄller inte med.

– De doser man ger har en liten andningshĂ€mmande effekt, dĂ€rför överdrivet av Gustafson att resonera sĂ„.

Finns det inga nackdelar med medicineringen, enligt dig?

– ”Alla” Ă„ldringar fĂ„r inte allt, utan vi spelar med dessa fyra lĂ€kemedel utifrĂ„n specifika symtom. Och detta görs först efter professionella symtombedömningar av sjuksköterskorna.

De anhöriga till Bernt anser att de inte fick tillrÀcklig information om att pappan gick in i livets slutskede.

– TrĂ„kigt. Jag hade tvĂ„ samtal med de anhöriga och sköterskorna ska generellt vara noga med att ringa vid minsta förĂ€ndring och försĂ€mring hos patienten. Men kommunikation Ă€r svĂ„rt, sĂ€ger Carl-Johan Westborg som Ă€ndĂ„ vĂ€lkomnar de anhörigas IVO-anmĂ€lan.

Även om 88-Ă„rige Bernt inte insjuknade i covid-19 kan hans bortgĂ„ng ocksĂ„ kopplas samman med den omfattande IVO-kritik som landets regioner har fĂ„tt de senaste veckorna, nĂ€r det gĂ€ller medicinsk vĂ„rd och behandling inom Ă€ldreomsorgen.

IVO:s granskning visade bland annat pĂ„ bristande journalföring, dĂ„lig dokumentation och information till anhöriga och patienter. 

SÄ mycket som en femtedel av de avlidna Äldringarna hade inte fÄtt individuella lÀkarbedömningar, och generellt konstaterades att det Àr för lite lÀkarnÀrvaro i ÀldrevÄrden.

Carl-Johan Westborg hÄller med i IVO:s kritik nÀr det gÀller lÀnet.

– I Norrbotten ska lĂ€kare tillhandahĂ„lla en lĂ€kartimme per tio boende i veckan, medan i Uppsala Ă€r det en lĂ€kartimme per fem boende. Norrbotten Ă€r bland de sĂ€msta i klassen nĂ€r det gĂ€ller lĂ€karkontakterna.

FolkhĂ€lsomyndigheten vill samtidigt att regeringen ser över lagen för att göra det möjligt för kommunerna att anstĂ€lla egna lĂ€kare. 

– En vĂ€ldigt bra idĂ©. Tre-fyra kommunlĂ€kare skulle göra situationen pĂ„ boendena mycket bĂ€ttre, sĂ€ger Carl-Johan Westborg, Stadsvikens hĂ€lsocentral.

Palliativa kitet

Det ”palliativa kitet” bestĂ„r av fyra lĂ€kemedel som lindrar de vanligaste symtomen i livets slutskede. Enligt Palliativt utvecklingscentrum rĂ„der konsensus om detta bland "135 lĂ€kare frĂ„n nio lĂ€nder". 

1. Opioder. I första hand morfin mot smÀrta/andnöd

2. Benzodiazepin, frĂ€mst midazolam. ÅngestdĂ€mpande.

3. Antipsykotikum. I första hand haldol, vid illamĂ„ende/hallucinationer. 

4. Antikolinergikum. I första hand glykopyrronium, mot rosslingar.

KĂ€lla: Palliativt utvecklingscentrum, Lunds universitet

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!