Lång väntan i EU

Fastighetsägarna Sverige har gjort två anmälningar till EU-kommissionen om otillåtet stöd på den svenska bostadsmarknaden. Som Kuriren berättade i går hävdar Fastighetsägarna att landets kommuner snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden genom otillåtet stöd till de kommunala bostadsföretagen. Fyra olika stödformer påstås förekomma; direkta bidrag, borgensåtaganden, att kommunen ställer eget kapital till företagets förfogande utan kostnad och underavskrivningar. Nationell fråga I sitt svar till EU-kommissionen hävdar regeringen att vilket system för hyressättningen som finns i ett medlemsland är en nationell fråga. Den svenska hyreslagstiftningen är en social skyddslagstiftning som har till syfte att ge hyresgästerna ett reellt besittningsskydd. Regeringen anser att det är svårt att dra några slutsatser om otillåtet statsstöd utifrån den analys som revisionsbyrån Ernst & Young har gjort på Fastighetsägarnas uppdrag. Det krävs en mer kvalificerad analys under en längre tidsperiod än ett enstaka år, för att kunna se om något otillåtet stöd har getts som Fastighetsägarna påstår, skriver regeringen. Ingen reaktion Någon reaktion på skrivelsen har den svenska regeringen ännu inte fått från EU-kommissionen, berättar ämnesråd Stefan Svensson på miljödepartementet.  ? Vi har inte hört av dem sedan i december, då de väntade på en översättning av skrivelsen. Det tar sin lilla tid, säger Stefan Svensson. EU-kommissionen kan välja att begära in ytterligare uppgifter eller lägga ned ärendet. Ett tredje alternativ är att EU-kommissionen drar Sverige inför EG-domstolen.  ? Det är en långsam process. När kommissionen beslutade sig för att ta Sverige till domstol för reglerna om reavinstbeskattning så dröjde det två år från det att man först tog kontakt, säger Stefan Svensson. Diskriminerande uppskov EU-kommissionen anser att de svenska reglerna om uppskov med reavinstbeskattningen vid bostadsförsäljning är diskriminerande, eftersom man inte kan få uppskov om man köper ett hus i ett annat land än Sverige. Redan 2002 gjorde Fastighetsägarna Sverige en första anmälan till EU-kommissionen då man ifrågasatte det stöd som Statens bostadsnämnd har lämnat till kommunala bostadsföretag som drabbats av stora hyresförluster på grund av tomma lägenheter, bland annat i Norrbotten. Det ärendet är ännu inte avgjort hos EU-kommissionen.