Länsborna allt bättre på sopsortering

Norrbottningarna blir allt bättre på att sortera sina sopor. I de flesta kommunerna sorterades mer avfall under 2011 jämfört med året före.

GROVSOPOR. Ronny Hedin gjorde sig av med en del skräp.

GROVSOPOR. Ronny Hedin gjorde sig av med en del skräp.

Foto: Roland S Lundström

Luleå2012-03-27 06:00

Videon är inte längre tillgänglig

Elva av länets 14 kommuner ligger dessutom över riksgenomsnittet när det gäller antal kilo sorterat hushållsavfall per år, visar statistik från Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI. Boden, Kalix och Jokkmokk backade något jämfört med 2010.

Lisbeth Alakangas är chef för avfallsavdelningen i Luleå kommun. Hon påpekar att sorteringen kan utvecklas till att omfatta ännu fler material än i dag i framtiden. Det finns stora pengar att spara med en noggrann sortering, uppger hon.

Skulle spara miljoner
- Om alla skulle sortera ut sitt matavfall och sin plast och inte slänga det i brännbart skulle kommunen kunna spara fyra miljoner kronor per år, pengar som skulle gå direkt till kommuninvånarna.

Så pass hög blir nämligen destruktionskostnaden när sådant avfall kastas tillsammans med brännbara sopor. I dag har kommunerna inget ansvar för återvinningsstationerna där hushållen ska lämna sitt utsorterade avfall. Det ligger i stället på FTI. Enligt Lisbeth Alakangas pågår för närvarande en utredning om kommunerna ska ta över en del av ansvaret.

Förbättring
I Luleå sorterades sju kilo återvinningsbart avfall mer förra året jämfört med året innan. Luleåborna är också bra på att föra sina grovsopor, som möbler, vitvaror och annat, till återvinningscentralen. Det berättar Börje Edlund och Martina Larsson som jobbar på anläggningen i området Kronan.

- Ja, herregud, det har blivit mycket bättre jämfört med för tio år sedan. De senaste fem-sex åren har vi dessutom byggt ut anläggningen för farligt avfall som elektronik, säger Börje Edlund.

På återvinningscentralen tas nästan alla föremål som hushållen vill bli av med emot. Undantaget är sådant där ansvaret för avfallet ligget på producenterna, som bildäck och mediciner.

Börje Edlund tycker att fler borde inse att de saker som de vill bli av med inte nödvändigtvis måste bli sopor utan kan lämnas vidare för försäljning eller säljas av ägarna.

Vitvaror och möbler
Under måndagsförmiddagen har återvinningscentralen ute på Kronan en del besökare.

Britt-Inger och Sune Nordqvist har kommit för att bland annat kasta gamla glödlampor. För dem är det en självklarhet att källsortera och de är noga med att sortera ut glas, plast, metall och tidningar.

- Det är enkelt. Vill man göra det är det inga problem, säger Britt-Inger Nordqvist.

2011 års insamlingsresultat (glas, papper, metall, plast, tidningar) i kilo per fast boende invånare. Siffran inom parentes avser 2010.

Hela landet
75,91 (78,8)

Arjeplog
92,21 (91,28)

Arvidsjaur
89,92 (77,9)

Boden
82,25 (87,31)

Gällivare
73,4 (66,32)

Haparanda
59,12 (56)

Jokkmokk
105,61 (108,57)

Kalix
82,83 (83,21)

Kiruna
34,55 (30,7)

Luleå
107,98 (100,78)

Pajala
77,66 (71,64)

Piteå
77,59 (74,86)

Älvsbyn
88,5 (68,14)

Överkalix
112,78 (97,94)

Övertorneå
80,89 (70,96)

Följande måste beaktas vid eventuella jämförelser av och slutsatser om hur mycket hushållen i en kommun sorterar: Hushåll kan lämna förpackningar och tidningar i andra kommuner än hemkommuner, till exempel i samband med resor till arbetet. En tömningsrutt kan i vissa fall omfatta flera kommuner. I dessa fall redovisas genomsnittet för berörda kommuner.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om