Rektorerna Martin Karlsson och Gunilla Lundström tillsammans med läraren Ann Holmfrid (mitten).
Allvarliga fel i systemet har upptäckts.
Bland annat har elevers personuppgifter läckt till lärare som inte alls ska ha tillgång till dem. Stavnings- och grammatikkontrollen har inte heller fungerat. Så trots över sju års förberedelse och 697 miljoner investerade kronor för att få hela landets provsystem redo fattade Skolverket i fredags beslutet att ställa in digitala proven under våren 2025.
Därför görs nationella proven på det gamla, analoga, sättet eller via skolors egna provplattformar.
Det betyder att all förberedelse för proven som skulle ha genomförts den här månaden har varit förgäves. Åtminstone för den här gången.
– Jag blev först förbannad, men sen lättad. Förbannad över alla pengar som har gått till spillo, 697 miljoner kronor. Och all tid som vi har lagt på att förbereda oss i egen kompetensutveckling. Och så den inre stressen som har varit: Kommer det här att fungera? Men lättad över att vi kan gå tillbaka till att göra proven på ett sätt som vi vet att vi kan, säger Martin Karlsson som är rektor för årskurs 7-9 på Hertsöskolan.
Gunilla Lundström är rektor för årskurs 4-6. På hennes kontor står en stor grå låda, fylld med nya hörlurar.
De skulle användas till proven. Skolans nätverk har uppgraderats så att nätet klarar av trycket när alla elever ska koppla upp sig och göra prov samtidigt. En rad åtgärder har gjorts i anpassning till digitala proven – för att inte tala om all tid till förberedelser och utbildning.
Tid som har gått till spillo.
En av alla lärarna som gått utbildningen är Ann Holmfrid. Nästa tisdag skulle hon egentligen kliva in i skarpt läge med digitala proven.
Och precis som rektorerna har hon också haft en stress, en stress som visade sig vara helt i onödan.
Hon ägnade till exempel delar av helgen och sportlovet till jobb – bara för att kunna ta sig in i provsystemet.
– Jag var ju jättestressad. Jag måste ju kunna komma in i systemet.
Digitala nationella prov är bland annat tänkt att bidra till att göra bedömningen mer rättvis och likvärdig för alla elever eftersom elevernas svar ska vara anonyma.
Nu blir det papper och penna som gäller i alla fall.
– Tack och lov stoppade de det så att vi inte får den här osäkerheten. Sedan blir man frustrerad och irriterad över all tid vi har lagt på det här, alla pengar och all egen ångest över hur det här ska gå, säger Martin Karlsson.
Louice Stridsman, grundskolechef i Luleå kommun, vill poängtera att allt inte är bortkastat och att kommunens skolor är väl förberedda när digitala proven väl fungerar som de ska. Man har ännu inte fått något besked från Skolverket, men hoppas att det är samma digitala system man ska jobba med vid nästa försök, så att inte alla utbildningar varit förgäves. Hur som helst är det ändå många timmars arbete och en hel del pengar som har gått åt i onödan för Luleå kommun.
– Det har blivit mycket dubbeljobb och hade vi vetat att Skolverket skulle dra i handbromsen hade vi ju kunnat prioritera annorlunda och sträcka ut allt det här förarbetet under längre tid, för lärarna och rektorerna har ju gett järnet på skolorna på ett imponerande sätt, säger Stridsman.