Lizette Råberg tycker inte att nuvarande betyg är elevvänliga.
Det nya betygssystemet med 1-10-skala väntas införas 2027.
– Jag tycker i grunden att det verkar bra, för det som vi har nu är inte rättvist och inte elevvänligt. Då tänker jag först och främst på betyget F, säger Lizette Råberg, lärare i musik och SO.
Ett F i sjätte klass kan få eleverna att tappa tron på sig själva.
– Eleverna skulle se F:et som en morot att jobba hårdare, men jag tycker det blir lite tvärtom, säger Susanne Lindgren, lärare i matte, NO, teknik och speciallärare i matte.
Susanne Lindgren tycker inte att F får eleverna att jobba hårdare, snarare får det motsatt effekt, att de ger upp.
– Det blir en stämpel, sätter sig på självkänslan och påverkar dina möjligheter i samhället, säger Johan Berglund, NO- och tekniklärare.
De gör sitt yttersta för att eleverna ska få godkänt med hjälp av omprov och anpassningar.
– Det blir som att vi försöker lyfta dem över staketet och det tar väldigt mycket energi av både oss och dem och när det lyckas har det i praktiken ändå blivit en nivåsänkning eftersom vi har gjort så mycket anpassningar, säger Lizette Råberg.
Ett F-betyg i något av kärnämnena i nian får fatala konsekvenser för eleverna som då saknar behörighet till gymnasiet.
– Vi har ju de som bara ser framför sig att de ska bli bilmekaniker och som säkert skulle bli utmärkta i det yrket. Men har du ett F i ett kärnämne så går det inte, säger hon.
I stället får de starta på individuella programmet och försöka läsa upp betygen. Eftersom många redan är skoltrötta finns det risk att man tappar dem då de måste gå ett extra år, menar hon.
Att det ska införas slutprov som ska vägas in till 30 procent i betygssättningen ser de i huvudsak positivt på eftersom det minskar risken för betygsinflation som finns i dag då betygen används i marknadsföringen av skolor.
Johan Berglund hoppas att skolan är på väg mot en ökad likvärdighet, men menar samtidigt för att reformerna kommer för snabbt inpå varandra.
Johan Berglund tror att utvecklingen är på väg mot en större likvärdighet och minskad godtycklighet.
– Däremot krymper utrymmet för oss lärare att bedöma våra elever.
Det finns också en risk att det utvecklas en plugga-till-provet-kultur, både hos lärare och elever, i stället för att man lär sig av intresse och lust, när resultaten på slutproven blir så betydelsefulla, varnar han.
Generellt sett tycker han att skolreformerna kommer för tätt in på varandra.
– Vi har inte ens sett början av vad 2022 års läroplan skulle kunna vara och nu ska vi redan byta. En institution som skolan är inte gjord för den här typen av snabba förändringar.
På tre decennier har Sverige hunnit avverka fyra olika betygssystem och nu kan snart ett femte vara på gång. 1994 avskaffades 1–5-betygen, där medelvärdet skulle landa på en trea. I stället övergick skolan till målstyrda betyg, först MVG, VG, G och IG. 2011 ändrades det till den A–F-skala med detaljerade matriser som angav alla moment som leven skulle kunna i varje ämne och kurs för ett visst betyg. Alla tröskelvärden i matrisen var tvungna att var uppfyllda för att eleven, hade eleven A på alla värden och E på ett blev det E i betyg. Från 2022 behöver lärarna inte följa matriserna lika slaviskt. 2027 kan nästa betygssystem införas.