Om du vill skriva skriva ner dina minnen av Rolf Nilsén så går det bra att göra det i kommentarsfältet till artikeln. Det går även bra att gå in på Kurirens facebooksida och skriva där. Vill du maila sin text så går det också bra, maila då till webredaktionen@kuriren.com. Alla kommentarer ses över av Kuriren och kan komma att publiceras på webben eller i papperstidningen. Nedan följer ett urval av några av de kommentarer som redan nu finns på nätet samt minnesord från några av hans tidigare kollegor. /Anders Appelgren, webbredaktionen.
"Jag delade rum med Roffe på mitt allra första journalistjobb. Vi satt högst upp under takåsarna i Kurirenhuset på Stationsgatan och skrev på analoga handjagare. Roffes maskin klickade jämt och oavbrutet utan stopp i flödet, precis som hans texter. Hans tålamod med mig, 21 år och nybakad från journalistlinjen i Kalix, var obegränsat. En bättre start på mitt yrkesliv kunde jag inte få. Tack, Roffe."
Liza Marklund, författare.
"Vi saknar dej, Roffe!"
Inge Espling
"Träffade Rolf, och Hans hösten 1968 - 46 år sedan - då vi började sjuan i Östra. De från Svartöstaden och vi från Lövskatan men tillsammans på 1ans buss, eller på vintern, ibland tolkande bakom bussens kofångare. Delade bara ett halvt skolår tillsammans, sedan bytte jag skola, men kommer fortfarande då 13-årige Rolf som en genomvänlig och snäll pojke som det var en glädje att träffa varje dag. Tack, Rolf."
Hans Gaines
"Tack för en hjärtlig vilja att dela med dig av dina upptäckter! "
Lars Drevemark
"Rolf Nilsén är död. Otrolig sorg. Han utbildade mig musikaliskt på 80-talet med sin insyn i den amerikanska låtskatten när alla andra badade i Spandau Ballet-baljan. Vi hade lite kontakt sista åren via mail då vi framförallt flippade på southern soul. Vila i frid Rolf."
Ola Gustafsson, musiker.
"Tråkigt :/ Vila i frid Roffe"
Marguerithe Björklund
"Vem ska nu ta hand om katten Malin. RIP"
Piis Åf Käjk
"Sov i ro, Roffe"
Eva Sundgren
"Hej då Roffe! Vi ses på andra sidan! "
Lars Åhlund
"Så tråkigt att höra! Minns speciellt en intervju som jag och Roffe gjorde med Cornelis Vreeswijk i slutet av åttiotalet. Vi satt i en restaurang/bar på Stadshotellet i Luleå och solen flödade genom stora fönster. Cornelis rökte cigarr och svängde med sin stora lila halsduk, samtidigt som de två samtalade om musik. Hur imponerad Cornelis var av Roffes gedigna musikkunnande kommer jag aldrig att glömma. Mina tankar går till er som mist en fin arbetskamrat.Vila i frid Roffe, du är saknad av många!"
Maria Johansson, fotograf Piteå-Tidningen
"Alltid läst vad Du skrivit med stor behållning. En fin människa mindre nu. Tack! Vila i frid!"
Miriam Sundqvist
"Vila i frid!"
Ulf Norén
"Stor saknad. Roffe var en fantastisk journalist och människa."
Zorry
"RIP Roffe!"
Jan Erik Thelenius, före detta kollega.
"Det känns som om han borde ha varit mycket äldre med tanke på hur länge han varit en del av ens vardag. Det blir tomt utan honom."
Helena Blom
"RIP få om ens någon kunde lika mycket om film och musik"
Anders Klang
"Henne ska jag hålla ögonen på". Skrev han när jag gjorde min första film. Vissa recensenter blir nästan som mentorer. Förra veckan satt vi bredvid varandra när vi väntade på flyget. Småpratade om vart livet fört oss. Rolf Nilsén, en stor del av stämningen i Norrbottens kulturliv. För tidigt har han lämnat oss för högre höjder.
Ingela Lekfalk
"Man ville verkligen läsa böckerna och lyssna på musiken han skrev om. En lysande krönikör."
Curt Vestman
"Jag beklagar förlusten av eran gamla kollega, det är såklart en väldigt tråkig nyhet men han har iaf levt ett innehållsrikt och långt liv. Vila i frid Rolf."
Magnus Rönnkvist
"Mitt varma deltagande i den sorg som drabbat er närstående och hans många vänner"
Nils-Gustav Öqvist
"Vila i frid Rolf Glömmer dig aldrig, tack för tiden vi fick med dig på NJA ."
Enar Johansson
Vila I frid Rolf Nilsén, min kära vän.
Det känns fortfarande helt obegripligt att du dött nu, bara 60 år och dessutom såhär knall och fall. Å andra sidan vet jag att du blivit ganska osentimental till döden. Och om man ändå ska dö kan man nog hoppas på knall och fall. Dessutom till hösten när den finaste tiden i din vildvuxna trädgård ändå passerat.
Sist vi sågs hade jag husvagnscampat en sommar i din trädgård och när vi kramades farväl började jag plötsligt gråta, kanske för att det kändes som att det skulle dröja så länge tills vi sågs igen.
Nu inser jag att det verkligen kommer dröja ett tag.
Det känns så tomt plötsligt, trots att vi nästan tappat kontakten. Jag skulle så gärna vilja ha dig en gång till sittande på passagerarplats i bilen med ett tummat anteckningsblock i en alldeles för sliten kavaj. Du skulle i så fall få breda på med alla saker som vanligtvis irriterade mig; olägliga ordvitsar, blues som jag inte gillade, obegripliga musikaliska referenser, invecklad namedropping samt folkölsburkar på passagerargolvet som lagts ner utan att vara riktigt tomma.
Om vi skulle stanna och äta pizza skulle jag dessutom inte säga något om att du tog 45 minuter på dig att äta upp.
Jag skulle till och med fråga om historier älskade berätta, som den när du fixade en exklusiv frukostdejt med Dalai Lama, eller när du gjorde ditt livs kortaste intervju (Roffe: Mr. Dylan, may I have a word? Bob Dylan: No!).
Sen skulle vi köpa en smörgåstårta på rea och sitta i din trädgård och prata. Du skulle skrynkla ihop ansiktet som du gör när du skrattar och på inandningen försökt dölja att du tappat några tänder.
Det var något självklart och medmänskligt med dig, du var gammal nog att vara min farsa, men kunde kännas som en morfar likaväl som en jämnårig.
Om det stämmer att age is but a number får man säga att du ändå levde ett långt liv. Nu hoppas jag verkligen att ditt äventyr fortsätter någon annanstans
Linus Höök, före detta kollega med Rolf Nilsén
"Han var verkligen en profil i Luleå som nu lämnat oss."
Gerd Niemi
"Underbar människa och skrivare!"
Charlitt Rehnman
"Oj vad sorgesamt! Vila i frid!"
Linda Olofsson
"Å fan. Mycket tråkigt att höra. Har många minnen av honom. En legend inom genren spexrecensioner i Luleå. Sådana ordekvilibrister jobbar inte i media längre."
Robert Lundqvist
"R.I.P Rolf Nilsén, jag har så många fina minnen av våra fem år som kollegor (och kompisar). Exempelvis min första dag på jobbet då jag blev din chef, knappt fyllda 27 och du var 54. Du kom invaggandes så där fint som bara du kunde på mitt rum och berättade att "jag tänkte skriva 10 tusen tecken om en film här, så du vet". Jag sa nej och gav dig ett annat jobb. Något som jag tyckte skulle vara i tidningen dagen därpå. Jag minns inte var det var för jobb, men jag vet att det förmodligen var det bästa jag kunde ha gjort. För efter att din ilska lagt sig började vi prata på riktigt och fann snabbt hur mycket vi hade gemensamt. Musiken, hur vi såg på text, och vad vi gillade att göra när vi var hemma ensamna. Utan att jag någon gång sa det åt dig (vad jag minns) så lärde du mig otroligt mycket om att vara journalist. Jag minns också hur mån du var att alla alltid skulle ha det bra runt dig, inte minns vi, dina kollegor. Inte kanske så mycket att du frågade jättemånga frågor när man kom på morgonen utan mer att du fanns där. Du såg en. Du märkte saker som låg under ytan. Hur man mådde just idag. Ofta när man såg lite trött ut kom du invaggandes, satte dig ned en stund på den bruna trästolen, och bara satt där. Ibland med en dvd-film som man kunde låna och få lite tröst av på kvällen. Du var fan i mig otrolig. Som journalist var du en av de bästa kultur och filmskribenter jag någonsin träffat. Du hade en egen stil. En egen röst, och du gick definitivt din egen väg. Du berörde folk med det du skrev, för att du hela tiden lyckades blanda in dig själv och det som var du i dina texter. Det fanns liksom ingen skiljelinje mellan Roffe, kulturskribenten och Roffe, människan. Sådant älskar jag. Tack för allt Roffe, vila i frid, vi ses på andra sidan."
Klas Granström, före detta nöjeschef på Norrbottens-Kuriren
"Tur jag hann bli lite bekant och införstådd i din storhet Rolf, tack! R.I.P."
Bo Wennström
"Tack Rolf! Vila i frid."
Jutta Swärd
"Otroligt tråkigt. Han har fostrat en generation norrbottningar och fördjupat allas vår kunskap om litteratur och musik. Rolf var unik. Vissa skribenter kommer aldrig gå att ersätta. RIP."
Olov Carlsson, Nyhetsdivisionschef på SVT.
Det är med chock och sorg vi, min man Frej Lindqvist och jag, läser om Roffes bortgång.
Efter hans storartade ingrepp i överfallet på kvinnan skrev jag en artikel om detta i SvD, under temat Civilkurage. Den blev den mest lästa artikeln den veckan. - Jag är glad att jag kunde ge Rolf den glädjen. Han blev ju också nominerad till en av Hjälte-kandidaterna i Aftonbladet efter sin insats.
Med sorg i hjärtat,
Christina Lindqvist
" En vecka sedan ,tillsammans med dig på altan i svartöstaden, pratar om vårat gemensamma intresse, musik ,främst blues möjligheten att framöver få Artister från USA ,som ej tidigare har varit till Vårat Norra Sverige, Också. Om våra gemensamma musikvänner i NYC, Tänker också på det vi inte gjorde förra Sommaren ,då vi var på väg till södra Finland för att se en av Blues- rockens Främsta, du mådde inte så bra ,men menade att det blir bättre, en concert nu senare i october som inte blir av'. Men ''. Flakasand blir tomt utan Dig. Även intervjuer som ,andra omnämnt,som jag också varit med om, Där ingen annan kommit så nära, .b.l.a. Arlo Guthrie - Sonen Till. USAs Woddie Ghutrie. På Krokodil i Piteå, stor saknad ! Till. RIP. One of the kind! Du har bluesen och musiken med dig."
Janne Sagelind