En solig söndag i mars kan det komma ungefär 1 000 personer till Gråsjälören. Numera är det inte bara Luleåbor som vallfärdar längs isbanan till den lilla ön.
Rolf Olsson uppskattar att mellan 30 och 40 procent av de som handlar i våffelboden är turister från hela världen. En del lotsas hit i samlad trupp via sin resebyrå, andra promenerar ut på egen hand.
– Det är ju jätteroligt. Jag tror att vi gör Luleå som varumärke en tjänst, säger han.
Det är helt ok att ta med sig eget fika, berättar han, men många väljer att köpa våfflor, korv, kaffe eller Festis av Lions Club. Alla vinst går till välgörande ändamål.
– Det är pengar som vi skänker till projekt både utomlands och nationellt. Nu senast har vi köpt in kaminer för 100 000 kronor till Ukraina och på Internationella kvinnodagen 8 mars delade vi ut ett lika stort bidrag till Kvinnojouren, berättar han.
Lions startade sin våffelstuga 1996. På den tiden var det bara skidåkare eller snöskotrar som tog sig ut, men Lions såg redan då möjligheterna.
Klubben arrenderar ön av kommunen och har byggt upp huset där våfflorna gräddas och säljs, värmestugan, toaletterna, pumphus och övriga byggnader, liksom flaggstången och den nya landgången.
– Vi har gjort det med egna pengar och krafter. Varenda spik, skruv och bräda är vår och det är vi medlemmar som har stått för arbetsinsatserna.
2004 började Luleå kommun ploga upp isbanan och då ökade tillströmningen av besökare. Sedan dess har det bara fortsatt att locka fler och fler.
– Även vår verksamhet har expanderat. Det blir alltmer populärt och det syns ju på köerna på helgerna, säger Rolf Olsson.
Han gläder sig åt att det har blivit tradition i många familjer att göra en utflykt till Gråsjälören.
– Vi ser besökare som var här som barn som nu själva blivit föräldrar och tar med sig sina egna barn hit. Att barnen lär sig friluftsliv tycker jag är vackert att se.
Lions har idag 36 medlemmar och de är indelade i fyra team som turas om att sköta om ruljansen. Från 1 januari till påsk hinner varje team ansvara för tre helger var och då jobbar de ungefär sex timmar om dagen. Därutöver ska det göras inköp, fraktas ut varor, det ska skottas och så ska byggnaderna hållas i skick och en del annat jobb. Fram tills för ett par år sedan körde de även ut veden själva, men det hjälper kommunen till med idag.
Men det finns ett dilemma.
– Vi har en verksamhet som expanderar väldigt mycket, men medelåldern bland oss medlemmar är en bit över 70 år och som alla ideella organisationer är det svårt att rekrytera nya.
För att lösa bemanningen tar de varje helg in frivilliga volontärer som hjälper till.
– Men på sikt måste vi bli fler och vi söker med ljus och lykta efter nya medlemmar. För vi vill inte krympa verksamheten.
Lions avser att fortsätta driva Gråsjälören självständigt – just på grund av att det handlar om att samla in pengar. Att blanda in kommunen alternativt någon professionell vinstdrivande aktör skulle göra att man tappade syftet med alltihop.
– Vår verksamhet går ut på att frivilliga jobbar för att hjälpa andra människor. Det är det som är vår grej i Lions, säger Rolf Olsson.