Många Svartöstadsbor har varit oroliga att tung trafik ska ledas genom bostadsområdet under SSAB:s bygge. Lars Juntti kom med lugnande besked.
Under torsdagen höll SSAB ett informationsmöte för de närboende kring området. På agendan stod givetvis det stora omställningsprojektet som nu går in i en mer märkbar fas.
I Svartöstaden har det funnits en oro över att tung trafik från cementkajen ska gå via Svartöbrinken till byggplatsen inne på SSAB:s område.
Men Lars Juntti, logistikansvarig för omställningsprojektet, kom med lugnande besked;
– Vi får inte köra med lastbilar där så det behöver ni inte oroa er över, säger han.
Annelie Näsvall som bor i Svartöstaden känner sig lugn efter kvällens besked.
– Vi är väldigt lättade, säger hon.
Om det blir så att den cement som behövs för betonggjutningen på nya fabriksområdet hämtas från Cementa, vilket inte är beslutat, kommer den i så fall att fraktas över Malmudden.
Lars Juntti berättade om vilka vägar som kommer att användas under byggtiden.
– Det är där vi får köra enligt kommunen, säger han.
Lars Juntti berättade även att ”flygrakan”, den stora asfalterade ytan på Svartöberget som LKAB tidigare bland annat har använt som lagerplats för malm, kan komma att användas som lagringsyta för maskiner.
Hur trafiken kommer att gå dit är i dagsläget oklart. Ett alternativ är att dra en väg över den gamla fotbollsplanen intill Blackis.
Vad som däremot är klart är att det kommer bli en hel del trafik under byggtiden.
SSAB räknar med ett antal 100 lastbilstransporter genom Luleå varje dygn mellan 07.00 och 19.00. Enligt de mätningar som har gjorts kommer det givetvis att påverka trafiken men inte orsaka problem.
Under mötet presenterades även vilka vägar som planeras att användas för transporterna. Det alternativ som SSAB förordar är Svartöleden för att sedan svänga av till Uddebovägen.
Det andra alternativet är Hertsövägen men då den passerar Örnässkolan vill man undvika den rutten.
2028 ska den nya fabriken vara klar för att under två år köras samtidigt som den gamla masugnen. 2030 ska allt stål produceras med den nya tekniken.
Lars Juntti, logistikansvarig för omställningsprojektet och Karin Bark, projektledare tillstånd SSAB
Men först ska det byggas. Och bullras.
– Det kommer att höras, säger Kain Bark, projektledare tillstånd.
Främst är det ljudet från maskiner och pålning som kommer att märkas av för de närboende.
Om det kommer synpunkter på att det bullrar för mycket kommer ljudet från bygget jämföras med ljud som fångats upp av utplacerade mikrofoner i det aktuella bostadsområdet. På så sätt kan det säkerställas att det verkligen var SSAB som orsakade bullret och inget annat oljud.
– Det är svårt att mäta bullernivån med en mikrofon då det finns andra ljud i miljön som påverkar. Det kommer inte att visa om det har bullrat för mycket utan det blir mer som ett hjälpmedel för att se om det kom från SSAB eller inte, säger Karin Bark.
Det finns ingen risk att den personliga integriteten hotas om man sätter ut mikrofoner i bostadsområden?
– Det är inget som vi har pratat om men det ska vi undvika, helt klart.
Det kommer alltså att bullra och damma under några år men när allt står klart kommer det att bli en betydligt lugnare tillvaro för de närboende. Åtminstone avseende SSAB:s anläggning.
Men det finns några undantag – Sandöborna.
– Det har att göra med att vi kommer ta in skrot genom hamnen och det ljudet är svårt att skärma av, säger hon.
Martin Gidlund, Kommunikationsansvarig för SSAB:s omställning, berättade för åhörarna om lägesbilden.
Något svar på den eviga frågan vad som ska hända med den gamla masugnen kunde inte besvaras under detta möte.
Ett som är säkert är i alla fall att den inte kommer att säljas och bli en källa till utsläpp någon annan stans i världen.
En tanke som dock finns är att smälta ned det som går när den nya ljusbågsugnen har tagit över om fem år.
En omställning som heter duga och återvinning i den större skalan.
SSAB