Lugnet råder på Tuna

? Jag trivs väldigt bra här. När jag flyttade till Tuna 1968 kostade en fyra bara 500 spänn i månaden, säger Viktor Wikström, 68 år, som sitter på stranden och njuter av solen. När Kuriren anländer till Tunastigen är området lugnt. Några morgontufsiga cyklister passerar med sikte mot stan, annars verkar de bosatta tagit sovmorgon. Ett undantag är Anna Johansson, 24 år, som är ute på promenad. Hon har bott på Tunastigen hela sitt liv. ? Jag har alltid trivts här. Tuna har oförtjänt dåligt rykte, stränderna är ju till exempel jättefina. Sedan är läget bra, vi har cykelavstånd både till stan och Storheden, säger hon. Anna Johansson arbetar som butiksbiträde på Kappahl. Hon bor i en lägenhet tillsammans med sin man och 4-årige son. ? Jag börjar lära känna grannarna mer och mer vilket är positivt, säger hon. På en lekplats lite längre bort hittar vi Linda Boman och Madeleine Juhlin. De är grannar och ska båda börja första klass till hösten. Linda Boman slänger sig ned för rushbanan och förklarar: ? Vi lärde känna varandra genom att Madde är rädd för igelkottar. Jag övertygade henne om att de inte är farliga och nu leker vi varje dag tillsammans. Tjejerna berättar att de för det mesta brukar gå till Tunastigens bowlinghall. ? Vi spelar inte bowling men får vara där och leka i alla fall. Jag brukar ta med Bamse (en nallebjörn, författarens anm. ) och han är jättepopulär, säger Linda Boman. Madeleine Juhlin håller med och börjar berätta om Bamse ? en riktig begåvning visar det sig. ? Han dansar både hiphop och balett. Sedan kan han också göra kullerbyttor och volter baklänges, säger hon. Madeleine Juhlin och Linda Boman har bara känt varandra i elva dagar, då Madeleine flyttade in på Tunastigen. Men de trivs redan mycket bra ihop. ? Vi vill bara vara med varandra. Madde ska åka på semester med mig till min låtsaspappas stuga i Jokkmokk, säger Linda Boman. Stora delar av Tunastigen ser denna dag ut som en byggarbetsplats. Fasaderna på husen runt lekplatsen är under renovering. Isoleringsplattor läggs på, det putsas och målas. Olle Berggren, 19 år, har stått på stegen sedan i maj. Hittills har han isolerat fyra hus. ? Idag har målaren försovit sig så vi är kort om folk. Jag arbetar på som vanligt, säger han. Olle Berggren har just avslutat byggprogrammet på gymnasiet i Piteå. ? Jag trivs med det här jobbet. Man behöver aldrig vara rädd för att ramla, ställningarna är så ordentliga, säger han. Värmen har tilltagit på Tunastigen. Det börjar närma sig lunchtid och vi söker oss ned till vattnet. På stranden ligger Viktor Wikström och sträcker ut sig. Han är pensionerad tulltjänsteman, ursprungligen från Övertorneå. ? Jag arbetade däruppe när smugglingen pågick för fullt, sedan var jag nere på Arlanda i sju år. Men där var det jäktigt. 1968 kom jag till Luleå och då var vi en 30 man som jobbade med tullning, förklarar han. När Viktor Wikström flyttade till Tunastigen kostade en fyra 500 kronor i månaden, i dag betalar han 2.100 kronor för en etta. ? Tuna är toppen! Jag har bra kontakt med grannarna och är engagerad i PRO. Där är det hundra fruntimmer och bara tre karlar så man känner sig välkommen, säger Viktor Wikström och ler. Gillar blommor Vi lämnar stranden och vandrar upp mot Tuna centrum. På vägen passerar vi en balkong med prunkande blomlådor. Där, bakom pelagonier, isbegonier, borstnejlikor och tagetes, sitter Marianne Ruokamo i bikini. ? Jag blev sjukpensionär i april och började plocka blomsterfrön i Luleå stadspark. De tog fart och jag fick 795 plantor! Nu har jag delat ut det mesta till vänner och bekanta, men några har jag sparat, berättar hon. Marianne Ruokamo är 51 år och ursprungligen från Ljusne. Hon flyttade till Luleå 1976 för att jobba som postkassörska. Sedan har hon blivit kvar. ? Jag har bott i alla stadsdelar: Stadsön, Bergnäset, Björkskatan, centrala stan och så vidare. Här flyttade jag in förra sommaren, lägenheten har blivit jättefin efter renoveringarna. Hon fortsätter: ? På Tuna bor en väldig blandning av olika människor. Jag gillar att det inte är så homogent.

Lugnet råder på Tuna

Vad händer på Tunastigen en solig förmiddag i juli?Kuriren gjorde ett nedslag och fann spralliga barn, byggjobbare i blåställ, en pensionerad tulltjänsteman samt en kvinna med passion för blommor.

Vad händer på Tunastigen en solig förmiddag i juli?
Kuriren gjorde ett nedslag och fann spralliga barn, byggjobbare i blåställ, en pensionerad tulltjänsteman samt en kvinna med passion för blommor.