Luleå halkar ner

Sedan några år presenterar arbetsgivarorganisationen Svenskt näringsliv en rankinglista när det gäller kommunernas företagsklimat. Grunden är enkäter till företagare om deras syn på hur kommunerna sköter de här frågorna. Nu är det inte bara enkäter till företagarna som ligger bakom rankingen, den baseras på flera saker, bland annat på hur hög kommunalskatten är och utbildningsnivån. Dessutom tar man hänsyn till hur stor del av all konsumtion som kommer från hushållen. Sammanställningen för 2003 visar att nio av länets kommuner fått sänkt ranking. Största sänkningen har skett för Luleå som fallit från 152 plats till 237. ? Luleå är inte dålig när det gäller företagsklimat men andra kommuner har blivit mycket bättre. Och i den konkurrensen har Luleå förlorat sin position, säger Jan-Olov Nordström på Svenskt Näringslivs regionkontor i Luleå. Kortare handläggningstider I det sammanhanget talar Nordström om den service som näringslivet kräver av kommuner. Där ingår korta handläggningstider när det gäller olika typer av tillstånd. ? Snart är det sommar och då återkommer bråket mellan byggnadsnämnden och ägaren till restaurang Corsica i Luleå. Och återigen handlar det om uteserveringen ska få ha tak eller inte. Enligt ansvariga på kommunen kommer ägaren att få besked någon gång i sommar. Jan-Olov Nordström säger att den här segdragna historien är ett bra exempel på hur det inte ska få gå till. ? Företagare ska leverera varor och tjänster inom en viss tid. Men när det gäller offentlig förvaltning finns inga sådana regler fast det påverkar företagsklimatet. Engagerade kommunalråd Just denna sak, att förkorta handläggningstider för kommunala tillstånd, är något som Svenskt näringsliv slåss för. Svenskt näringsliv kämpar också för att ?avveckla kommunal verksamhet som på ett osunt sätt konkurrerar med privata företag?. Samtidigt talar han om Boden och Haparanda som båda fått högre ranking. Enligt Nordström finns det en sak som är gemensamt för de två kommunerna: kommunalråden engagerar sig för att förbättra företagsklimatet. ? I Haparanda har man blivit mycket aktiva när det gäller att förbättra företagsklimatet. Man låter företagsföreningen Marknadsplats Haparanda sköta det löpande arbetet. I det arbetet ingår att politiker och tjänstemän träffar varandra mycket ofta. Det påverkar företagarnas inställning när det gäller företagsklimat. Går inte att tolka Kommunalrådet Karl Petersen anser att det inte går att tolka den rankinglista som Svenskt näringsliv gör. Men det anser kommunalrådet Sven-Erik Bucht i Haparanda. ? Vi jobbar systematiskt för att förbättra företagsklimatet i kommunen. Där ingår att politiker och tjänstemän samarbetar med företagarna. Jag ser också till att regelbundet besöka företag, på det sättet får man bättre kunskaper om företagen och de behov som de har. ? Nu har vi stigit 24 platser i årets ranking. Vårt mål är att inom den här mandatperioden ligga bland de 100 bästa kommunerna när det gäller företagsklimat.