Kommunrevisorerna har återigen granskat hur kommunstyrelsen och stadsbyggnadsnämnden sköter underhållet av kommunens fastigheter. Granskningen som kommunrevisorerna gjorde 2018 visade att det fanns brister. Det saknades fastighetsstrategi, lokalförsörjningsplan och underhållsplaner.
Under 2020 har stadsbyggnadsförvaltningen tagit fram underhållsplaner för kommunens samtliga fastigheter.
När underhållsplanerna summeras visar det sig att underhållsbehovet i kommunens egna fastigheter ligger på 1,5–2 miljarder kronor till 2030.
– Nu har vi gjort underhållsplaner, i de ligger kalkylsiffror som visar att de kommande tio åren måste vi stoppa in 1,5–2 miljarder kronor i vårt befintliga bestånd, säger fastighetschefen Fredrik Thyselius.
Planerat underhåll av skollokaler beräknas kosta 605 miljoner kronor, verksamhetslokaler som kontor, områdeskontor och brandstation 252 miljoner kronor, förskolelokaler 249 miljoner kronor, besöks-, kultur- och fritidsanläggningar 205 miljoner kronor, vård- och omsorgsboenden 144 miljoner kronor, bostäder 40 miljoner kronor samt grupp-, service- och stödbostäder 18 miljoner kronor.
I förskolan finns det största underhållsbehovet, när man jämför vad åtgärderna kostar per kvadratmeter yta; 5900 kronor.
– De har väldigt stora underhållsbehov och många olika enheter, säger han.
Planerat underhåll av kommunens egna fastigheter för vård- och omsorgsboenden beräknas kosta 3900 kronor per kvadratmeter. Kommunen äger bara drygt en tredjedel av lokalerna för vård- och omsorgsboenden, resten hyrs.
Kommunrevisorerna bedömer att de nuvarande underhållsåtgärderna inte är tillräckliga på sikt, vilket leder till att det byggs upp ett framtida underhållsbehov. I år finns budgeterat 97 miljoner kronor för reinvesteringar i fastigheter, kommande två år 100 miljoner kronor per år.
– Vi har ett problem att jobba upp 97 miljoner kronor som det är i dag. Mycket hänger ihop med att vi inte vill renovera en skola som inte ska vara kvar på sikt. Det är avhängigt skolstrukturen, vad verksamheten har för framtidsplaner, säger Fredrik Thyselius.
Kommunrevisorerna rekommenderar att konsekvensbeskrivningar ska tas fram som visar vad effekterna blir av eftersatt underhåll. Vidare att en strategi tas fram så att reinvesteringsbudgeten på sikt kan ökas. Den uppgiften ligger nu på kommunstaben.