Elevunderlaget i Luleå kommun minskar just nu, och då blir det mindre pengar till skolorna också. "Det gör att vi får mindre resurser, fast vi egentligen skulle behöva vara fler vuxna i skolan", säger Ulrika Sellin Levander. Facket driver frågorna med mer personal och att jobba förebyggande.
Hon jobbar som SO-lärare på Kråkbergsskolan i Sunderbyn men uppdraget som ordförande i lärarfacket tar största delen av tiden. Ulrika Sellin Levander kommenterar den nya utredningen om studiero (se faktaruta), som gjorts på uppdrag av regeringen.
I stora drag anser hon att det är bra att det gjorts en utredning men är tveksam till att skolan får rätt förutsättningar om det ska drivas igenom i verkligheten.
Hon tar exemplet med förslaget att en lärare snabbare ska kunna visa ut en elev ur klassrummet vid en stökig situation.
– Det är inte bara att "köra ut" elever som inte sköter sig. Det är lättare sagt än gjort. Eleven kan klamra sig fast vid bänken, vid stolen eller lägga sig platt på golvet. Då kan situationen blossa upp, och vi som jobbar med det här vet att det inte är så lätt, säger hon.
– Det låter så enkelt. Vi får studiero bara vi får bort de som stör från klassrummet.
Och om eleven visas ut i korridoren, vad händer då i nästa steg? Är frågan hon ställer sig.
– Då kommer nästa problem. Beroende på hur gammal eleven är kan vi inte bara lämna den, det måste finnas någon som kan ta emot. Vi har inga personer som bara går omkring och är lediga och lösa i skolan. Vem är det vi ska placera de här eleverna hos? Vi har inte de resurserna i dag, säger Ulrika Sellin Levander.
Hon tror inte att skolans problem med studiero och trygghet blir lösta med de förslag som ges i utredningen.
I stället ser hon att det behövs jobba mer förebyggande.
– Elever som stökar är ofta de som behöver mest hjälp. De kanske inte förstår undervisningen eller hur jag som lärare kommunicerar. Det kan vara att eleven tänker på annat, inte kan koncentrera sig. Då kanske den eleven gör hyss, fast den egentligen skulle behöva mer lärarstöd, elle kanske sitta i ett närliggande rum med en speciallärare.
"Skolan ska inte vara en laglös plats för unga", sade utbildningsminister Johan Pehrson (L) på en presskonferens när utredningen presenterades.
Facket trycker mycket på att det behövs mer personal i skolan, framförallt kringpersonal. Exempelvis kamratstödjare eller personer som kan fånga upp elever som är utanför, liknande det som fanns i skolan på 90-talet.
Och behålla specialpedagoger på skolorna.
– Vi lärare är kuratorer, skolsköterskor, vaktmästare, it-personal. Vi ska samla in mobilerna. Det är mycket jobb vi gör som egentligen inte är läraruppgifter. Vi behöver använda lärare till det de är utbildade till, säger hon.
Ett annat av förslagen är att vårdnadshavare föreslås få minskat inflytande över sitt barns undervisning. Frågan är då hur stort inflytande föräldrar har i dagens skola?
Det är något som vuxit med åren, enligt lärarfacket. På ett sätt är det bra att föräldrar har mer insyn, samtidigt anser de att lärarnas yrkesprofession inte respekteras i lika hög grad som tidigare.
– Det här är en knepig fråga. Nu för tiden kan lärare bli ifrågasatt för ganska lite. De kan bli ifrågasatt för att det undervisas om ett specifikt ämne som sexualkunskap, Big bang eller att det är för lite bollsport på idrotten. Det kan komma frågor kring hur lärare undervisar kring politik, att man inte ska nämna vissa politiska partier, säger hon.
Vad tänker du om det?
– Vi lärare måste förhålla oss till det som står i kursplaner, det som är beslutat. Det finns mycket föräldrasynpunkter på olika saker, och det upplevs som att de inte litar på att lärarna gör det som ska göras.
"Freda lärarna. Vi måste få ägna oss åt undervisning", säger Ulrika Sellin Levander på Sveriges lärare i Luleå. Facket driver frågan att den administrativa bördan ska bli mindre. "Det är det vi har kämpat för", säger Kristin Strömbäck, vice ordförande.
Ulrika Sellin Levander, ordförande och Kristin Strömbäck, vice ordförande.
Vice ordförande Kristin Strömbäck är av samma åsikt.
– Inställningen till läraryrket har ändrats avsevärt. Tidigare var det högstatusyrke, man tog för givet att läraren besitter den kunskap som behövs. Nu ifrågasätts yrket överallt. Alla har gått i skolan, har en egen erfarenhet och tror att de kan bättre. Det gör arbetet svårt, säger hon.
En stor del tycks handla om att lärare i dag utför mer administration i exempelvis plattformar som Unikum, som föräldrar har insyn i.
– Det tar jättemycket tid. Vi har i många års tid drivit att dokumentationen måste gå ned, vi måste få ägna oss åt undervisning, säger Ulrika Sellin Levander.
– Det är det vi har kämpat för. Att äga vårt yrke och göra det vi är bäst på, säger Kristin Strömbäck.