Träslöjdsläraren Teis Christiansen, Luleå, har valts ut till en av finalisterna för det nya Smörknivsstipendiet som syftar till att uppmärksamma och stödja engagerade slöjdlärare som bidrar till ämnets utveckling. "En enorm kick, en nytändning att bli nominerad", säger han.
Han tar emot i den stora ljusgården på Nya Läroverket i Luleå för en kort promenad till slöjdsalen där främst elever från årskurs 8 har lektion.
– Här finns bara en god energi, säger Teis Christiansen och ler, märkbart glad över den kreativitet som pågår i rummet.
Själv brinner han för sitt yrke, kallar det hans "egen pärla i livet" där mötet med eleverna och alla deras uttryck berikar honom, inte minst att se deras utveckling. För slöjd, menar Teis Christiansen, handlar inte bara om egen tillfredsställelse, utan främst om samhällsnytta.
– Jag lyfter devisen "kloka händer", det vill säga att handens arbete skapar kopplingar till den andra hjärnhalvan och helt enkelt gör oss smartare. Dessbättre vi är med våra händer, dess friare är vi att styra våra liv, säger han.
Och även om Teis Christiansen nu landat "världens bästa jobb" har han en spännande och variationsrik bakgrund som tagit honom från Köpenhamn till Kiruna, sedan som rektor på en skola i Orsa för att slutligen hamna i Luleå när han erbjöds jobb som utställningsansvarig på Teknikens hus.
– Men när vi fick en ny chef valde jag i stället att öppna en byggfirma och jobba som yrkeslärare för snickare på den kommunala vuxenutbildningen här i Luleå, innan jag valde att trappa ned och tog jobbet här på Nya Läroverket som träslöjdslärare.
Det är fem år sedan han återgick till grundskolan och ångrar sig inte.
– Jag har jobbat länge inom skolans värld och har inte minst haft ett fint bagage med mig från lärarutbildningen i Danmark. Där utbildar man sig till lärare i alla ämnen i folkeskole, som det heter på danska. Betoningen var på pedagogik och didaktik, det vill säga lärande.
"Det viktigaste är att få eleverna motiverade och förstå varför det är viktigt att arbeta med händerna. Då händer något och kreativiteten väcks till liv", säger Teis Christiansen.
När han berättade för sina vänner att han skulle flytta till Sverige, blev han avrådd eftersom man i Danmark upplevde att det svenska skolsystemet var rigoröst styrt.
– Men min upplevelse har varit tvärtom. Jag har fått göra fantastiska saker inom den svenska skolan. När jag bodde i Kiruna fick jag bland annat utveckla teknikämnet, ett stort projekt på åtta år. Underbart, summerar han.
Astrid Gustafsson och Nelah Ridbäck håller på ett avsluta sin uppgift i träslöjden - en uppgift som gick ut på att försköna eller lösa ett problem på skolan. "Skolans café hade ingen skylt, men nu har vi gjort en", säger de.
Om han tilldelas det nya Smörknivsstipendiet vill han möjliggöra ett projekt han brinner för, nämligen att tillsammans med textilläraren på skolan skapa en designverkstad där trä- och syslöjden skulle kunna smälta samman. När eleverna kommer upp i årskurs 7 har de nämligen gått igenom de grundläggande teknikerna och det egna kunskapsbyggandet tar vid.
– Det handlar om att motivera eleverna, skapa goda relationer och förståelse för varför slöjd är viktigt. Då kan vi nå den högsta kunskapsnivån genom att eleven vågar greppa sitt eget skapande, men det kräver att jag som lärare vågar släppa taget. Men det är underbart att se när de kreativa processerna sätter igång och fantasin flödar, säger han.
Frans Björn, 14 år, har tillverkat sin första kniv. "Vi jagar mycket i min familj och så gillar jag att fiska och vara ute i naturen. Därför ville jag göra en jaktkniv, men jag sliter med fodralet", säger han.
Frans Björn som går i åttan har också tillverkat ett antal fiskedrag i träslöjden. Tillsammans med sin lärare Teis Christiansen har han gjort en instruktionsvideo för att lära ut till andra intresserade. "Det är inte mitt vackraste fiskedrag. Jag har gjort fler metalldrag hemma", säger Frans Björn.
Teis Christiansen betonar att slöjden är i ständig utveckling och är hoppfull även om det presenterats larmrapporter om barns allt sämre förförståelse och bristande finmotorik.
– Jag upplever snarare att slöjden är på frammarsch bland unga vuxna och inte minst att vi äldre har något att lära av dem. Nya Läroverket har exempelvis köpt en smältverk. Vi smälter mässing från gamla väggklockor som folk lämnat till återvinning för att göra smycken. Också ett sätt att få fler tjejer att välja träslöjd i årskurs 8 och 9, säger Teis Christiansen.
"Det skulle betyda mycket om jag vann. Det skulle möjliggöra ett projekt vi vill göra på skolan - en designverkstad där trä- och syslöjden skulle kunna smälta samman" säger Teis Christiansen.