I dagarna rapporterade vi om åtalet mot Luleårapparen och ytterligare en misstänkt i 20-årsåldern efter den brutala våldsattacken i Boden, som kopplas till ett liknande dåd dagen innan på Mjölkudden i Luleå.
Båda har suttit häktade i månader men då åtalet lämnades in för sent hos tingsrätten släpptes de tillfälligt på fri fot i går (onsdag).
Fredrik Jonsson, kammaråklagare, beklagade den uppkomna situationen.
– Polisen skulle redovisa att förundersökningen var färdig men det gick tyvärr inte tekniskt, så därför var vi två minuter sena med stämningsansökan (åtalet).
Luleårapparen fick därmed nästan ett helt dygn i frihet på grund av den stora åtalsmissen innan en ny häktningsförhandling skulle hållas rörande honom.
Han kom till tingsrätten i sällskap av sin mor och mormor samt annan släkt och vänner, och då förundersökningen är avslutad och åtal är väckt tog domstolen det ovanliga beslutet att låta häktningsförhandlingen ske inför öppna dörrar.
Plötsligt ändrade Luleårapparen – som genom utredningen förnekade all inblandning i dådet i Boden – inställning och erkände såväl grov misshandel som grovt olaga hot, även om han fortfarande förnekar försöket till grov utpressning.
– Häktningstiden blev en tankeställare. Samvetet har styrt och han vill inte längre ducka, utan ta ansvar för det han har gjort. Däremot är han inte så intresserad av övrigas inblandning, vill inte slänga någon annan "under bussen", sa försvarsadvokat Carolina Nilsson till Kuriren efteråt.
Men trots erkännandet ville åklagaren Fredrik Jonsson ändå häkta killen på nytt, med hänvisning till att det fortfarande fanns risk för att han skulle fortsätta sin brottslighet eller undanröja bevis och på andra sätt försvåra utredningen.
Dessutom gäller obligatorisk häktning, då lägsta straff för grov misshandel är ett och ett halvt års fängelse.
– Vi har också en målsägande vars uppgifter är en stor del av bevisningen och det finns risk att han kan påverkas av den tilltalade på fri fot, sa Jonsson.
Till bevisningen mot Luleårapparen finns ett flertal så kallade "disslåtar", där brottsoffret i Boden hånas och händelsen beskrivs.
Vid häktningsförhandlingen ville åklagaren belysa att han redan hade försökt försvåra för utredningen genom att avpublicera låtarna på nätet.
– De plockades ned från Youtube och Spotify när han var på fri fot.
Just "disslåtarna" utgör viktig bevisning, menar Fredrik Jonsson.
– I dem finns motivet, då brottsoffret hade en skuld till honom. Låtarna har också personliga detaljer vad gäller målsäganden, då de så tydligt riktas mot honom.
Försvarsadvokat Carolina Nilsson invände kraftfullt mot att hennes klient skulle häktas på nytt.
– Det här handlar om en ung kille, tidigare ostraffad. Och alla som ska höras är hörda i utredningen, all teknisk och skriftlig bevisning är redovisad till domstolen. Så vad kan han påverka? Ingenting.
Likaså menade hon att det var irrelevant att "disslåtarna" inte längre fanns tillgängliga.
– Polisen har ju redan säkrat dem. Dessutom har min klient kommit till insikt och tagit på sig det han har gjort. Därför uppenbart att skäl för häktning saknas.
Tingsrätten valde ändå att gå på åklagarens linje och Luleårapparen fick åter transporteras till häktet efter att ha kramat sin mor i rättsalen.
Rättegången sker preliminärt den 3 juli.