Luleårapparen erkände våldsdådet – tog bort alla "disslåtar"

Luleårapparen tog bort "disslåtarna" riktade mot brottsoffret i utpressningshärvan när han tillfälligt släpptes på fri fot. 
Dagen därpå valde killen i 20-årsåldern att erkänna stora delar av våldsdådet. 
– Samvetet har styrt och han vill inte längre ducka, säger försvarsadvokat Carolina Nilsson.

Luleårapparen i 20-årsåldern hånade brottsoffret i Boden i flera av de låtar som kunde höras på Spotify men som senare togs bort från nätet.

Luleårapparen i 20-årsåldern hånade brottsoffret i Boden i flera av de låtar som kunde höras på Spotify men som senare togs bort från nätet.

Foto: Nils Johansson

Luleå2025-06-26 20:30
  • Luleårapparen, i 20-årsåldern, erkände grov misshandel och grovt olaga hot efter en våldsattack i Boden, men förnekar försök till grov utpressning.
  • Han tog bort "disslåtar" riktade mot brottsoffret under en kort frigivning, vilket åklagaren menar försvårade utredningen.
  • Tingsrätten beslutade om fortsatt häktning med hänvisning till risk för fortsatt brottslighet och påverkan på bevisning. Rättegången inleds 3 juli.

I dagarna rapporterade vi om åtalet mot Luleårapparen och ytterligare en misstänkt i 20-årsåldern efter den brutala våldsattacken i Boden, som kopplas till ett liknande dåd dagen innan på Mjölkudden i Luleå.

Båda har suttit häktade i månader men då åtalet lämnades in för sent hos tingsrätten släpptes de tillfälligt på fri fot i går (onsdag). 

Fredrik Jonsson, kammaråklagare, beklagade den uppkomna situationen. 

– Polisen skulle redovisa att förundersökningen var färdig men det gick tyvärr inte tekniskt, så därför var vi två minuter sena med stämningsansökan (åtalet). 

Luleårapparen fick därmed nästan ett helt dygn i frihet på grund av den stora åtalsmissen innan en ny häktningsförhandling skulle hållas rörande honom. 

I musikvideor av Luleårapparen ses hur han poserar med pistolliknande vapen tillsammans med en annan maskerad kille.
I musikvideor av Luleårapparen ses hur han poserar med pistolliknande vapen tillsammans med en annan maskerad kille.

Han kom till tingsrätten i sällskap av sin mor och mormor samt annan släkt och vänner, och då förundersökningen är avslutad och åtal är väckt tog domstolen det ovanliga beslutet att låta häktningsförhandlingen ske inför öppna dörrar.

Plötsligt ändrade Luleårapparen – som genom utredningen förnekade all inblandning i dådet i Boden – inställning och erkände såväl grov misshandel som grovt olaga hot, även om han fortfarande förnekar försöket till grov utpressning.

– Häktningstiden blev en tankeställare. Samvetet har styrt och han vill inte längre ducka, utan ta ansvar för det han har gjort. Däremot är han inte så intresserad av övrigas inblandning, vill inte slänga någon annan "under bussen", sa försvarsadvokat Carolina Nilsson till Kuriren efteråt. 

Men trots erkännandet ville åklagaren Fredrik Jonsson ändå häkta killen på nytt, med hänvisning till att det fortfarande fanns risk för att han skulle fortsätta sin brottslighet eller undanröja bevis och på andra sätt försvåra utredningen.

Dessutom gäller obligatorisk häktning, då lägsta straff för grov misshandel är ett och ett halvt års fängelse. 

– Vi har också en målsägande vars uppgifter är en stor del av bevisningen och det finns risk att han kan påverkas av den tilltalade på fri fot, sa Jonsson.

"Låtarna har personliga detaljer vad gäller målsäganden, då de så tydligt riktas mot honom", säger Fredrik Jonsson, åklagare som har åtalat Luleårapparen och en annan kille i 20-årsåldern från Boden.
"Låtarna har personliga detaljer vad gäller målsäganden, då de så tydligt riktas mot honom", säger Fredrik Jonsson, åklagare som har åtalat Luleårapparen och en annan kille i 20-årsåldern från Boden.

Till bevisningen mot Luleårapparen finns ett flertal så kallade "disslåtar", där brottsoffret i Boden hånas och händelsen beskrivs.

Vid häktningsförhandlingen ville åklagaren belysa att han redan hade försökt försvåra för utredningen genom att avpublicera låtarna på nätet. 

– De plockades ned från Youtube och Spotify när han var på fri fot. 

Just "disslåtarna" utgör viktig bevisning, menar Fredrik Jonsson. 

– I dem finns motivet, då brottsoffret hade en skuld till honom. Låtarna har också personliga detaljer vad gäller målsäganden, då de så tydligt riktas mot honom.

Försvarsadvokat Carolina Nilsson invände kraftfullt mot att hennes klient skulle häktas på nytt. 

– Det här handlar om en ung kille, tidigare ostraffad. Och alla som ska höras är hörda i utredningen, all teknisk och skriftlig bevisning är redovisad till domstolen. Så vad kan han påverka? Ingenting.  

"Häktningstiden blev en tankeställare. Samvetet har styrt", sa försvarsadvokat Carolina Nilsson om Luleårapparens ändrade inställning gällande brottsmisstankarna.
"Häktningstiden blev en tankeställare. Samvetet har styrt", sa försvarsadvokat Carolina Nilsson om Luleårapparens ändrade inställning gällande brottsmisstankarna.

Likaså menade hon att det var irrelevant att "disslåtarna" inte längre fanns tillgängliga.

– Polisen har ju redan säkrat dem. Dessutom har min klient kommit till insikt och tagit på sig det han har gjort. Därför uppenbart att skäl för häktning saknas. 

Tingsrätten valde ändå att gå på åklagarens linje och Luleårapparen fick åter transporteras till häktet efter att ha kramat sin mor i rättsalen.

Rättegången sker preliminärt den 3 juli.

Gripen, anhållen, häktad

När ett brott har skett börjar polisen göra en brottsutredning. Den kallas förundersökning.

Gripen: Polisen kan gripa dig om de misstänker att du har begått ett brott. En gripen person har rätt till försvarare. 

Anhållen: Åklagaren kan besluta att anhålla dig om det anses viktigt för utredningen. Om du blir anhållen är du inlåst i en cell, dock högst i tre dagar. Senast klockan tolv den tredje dagen måste åklagaren bestämma om du ska släppas ut, eller komma till domstolen.

Häktad: Åklagaren kan även begära att du som misstänkt ska häktas, vilket bestäms av domstolen. Den som på sannolika skäl – den starkare misstankegraden – är misstänkt för ett brott som kan ge fängelse i minst ett år får häktas, om det finns risk att personen avviker, undanröjer bevis eller fortsätter sin brottsliga verksamhet.

Åtalad: När brottsutredningen är färdig bedömer åklagaren om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal i domstol, vilket innebär rättegång i domstol. Om den som är misstänkt erkänner ett mindre allvarligt brott kan åklagaren i stället utdöma böter, så kallat strafföreläggande. Då blir det ingen rättegång.

Källa: Åklagarmyndigheten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!