Sveriges kommuner är starkt beroende av de ekonomiska konjunkturerna - goda år ger goda inkomster och vice versa. 2010 var ett bra år för kommunerna, mycket tack vare extra statsbidrag. Men 2011 är inte lika gynnsamt och 2012 kan bli en mardröm (se sammanställning).
Den växande finansoron i världen får Sveriges kommuner och landsting (SKL) att skriva ned prognosen för skatteintäkterna för 2012 med fem miljarder. Landets kommuner väntar med spänning på nästa prognos i oktober.
SKL:s chefsekonom Mats Kinnwall menar att SKL redan varnat kommunerna för att intäkterna sjunker.
- Inte dramatiskt men väl signifikant. För även om vi har vår ekonomi ganska väl i ordning påverkas vi av omvärlden, säger han.
Arjeplog är den fattiga kusinen från landet i Kommunsverige. Och kommunalrådet Britta Flinkfeldt Jansson (S) är väl medveten om det. När Kuriren talar med henne har hon just mött kommunalråd från andra småkommuner vid en träff i Stockholm.
- Av alla kommunalråd som deltog har jag det sämst. När de andra hörde talas om mina bekymmer gick de lättade därifrån, säger hon och tillägger:
- Vi känner oss lite ensamma.
Arjeplog drabbas av ett stort underskott i år men måste ändå banta ännu mer 2012.
- Ja, ett kamikazeuppdrag, suckar hon.
Hon har börjat studera varför Arjeplog har sämre ekonomi än grannen Sorsele, en fullt jämförbar kommun. Men Sorsele får 15 miljoner kronor mer i statsbidrag.
- Nåt jäkla fel är det. Jag ska ta reda på varför och ska lägga det pusslet till sista biten, säger hon.
Britta Jansson har dock redan en misstanke om vad det kan handla om - kommunen erbjuder för bra service.
- Har vi för mycket personal? Det måste vi titta på, säger hon.
Även Kalix kommun är illa ute. Kommunledningen skyller på minskad befolkning och "för dyr service".
- Vi ska minska kostymen men det kommer att gå bra, jag känner ingen oro, säger kommunalråd Elenor Söderlund (S).
Kalix ska försöka dra ned sina kostnader med 26 miljoner 2012.