Videon är inte längre tillgänglig
Han menar att kommunen far fram med osanning om skälet till skolförslaget. Den motivering som angetts är befarad lärarbrist och att nya lösningar då krävs, inkluderande stora skolor, för större flexibilitet.
Läs mer: Luleås skolor.
Läs mer: Så började det.
Det motivet avfärdar alltså Thomas Söderlund.
– Man hade kunnat säga med en gång att skolförslaget egentligen handlar om att få fram bostäder. Då hade vi kunnat diskutera det. Istället anförs lärarbrist. Man far fram med osanning. Medborgarna har ägnat en otrolig kraft åt det här, och så handlar det om en annan sak. Det här är svårt att bevisa, det står inte ordagrant så, men allt tyder på det och arkitekten är Niklas Nordström. Människor borde sätta sig in i vad fullmäktige tagit upp och vad kommunen skrivit om Rikshemaffären. Och analysen som säger att fastighetsbolag utifrån är lösningen på bostadsbristen, vem har dragit den slutsatsen? Via yrket känner jag arkitekter som ger bilden av att byggherrar verkligen vill bygga, men hindras av svårigheter att få markanvisning, trögt detaljplanearbete och andra fördröjande frågor, säger Thomas Söderlund.
(Se även inslaget på 24norrbotten)
Thomas Söderlund hänvisar till vad kommunfullmäktige behandlade i juni, där någonstans börjar sammanhanget falla på plats.
Frågan då var hur man ska få fart på bostadsbyggandet. Bolag utifrån kan satsa i Luleå. Förutsättningen är att de först kan bygga upp en förvaltningsorganisation på orten. Det förutsätter köp av bostäder och samhällsfastigheter, visade kommunens analys. Detta hade kommunalrådet Niklas Nordström redan tidigare lyft fram.
Med samhällsfastigheter menas bland annat skolor, förvaltningslokaler och vårdboenden. På fullmäktigemötet togs beslut om att ändra principerna för kommunens ägande av samhällsfastigheter. En större del av sådana lokaler äger kommunen medan vissa lokaler hyrs in.
Minst 75 procent av lokalytorna som kommunen behöver för sin verksamhet ska ägas av kommunen, blev beslutet. Det innebär samtidigt att kommunen kan sälja lokaler.
Försäljningar som gjorts nyligen, inkluderande bland annat äldreboenden och kulturbyn Kronan, innebär att kommunen minskat sitt ägande till 540 000 kvadratmeter, lika med 83 procent av behovet för verksamheten, uppger stadsbyggnadschefen Bengt Jonsson.
Kommunen kan sälja ytterligare cirka 54 000 kvadratmeter, motsvarande nio fotbollsplaner, och ändå hålla sig inom ramen för beslutet.
Kan det bli fler försäljningar?
– Absolut. Allt som sades i den här frågan på fullmäktige har med bostadsförsörjningen att göra. När det blir aktuellt kan vi berätta mer. Det får i så fall komma när det kommer objekt och projekt, säger Niklas Nordström.
På frågan om det finns en koppling mellan skolstrukturen och bostadsförsörjningen hänvisar Niklas Nordström till vad han sagt tidigare, han avfärdade en sådan koppling. Kollegan Yvonne Stålnacke ger samma svar:
– Det finns ingen sådan koppling.
Stålnacke säger att hon inte varit med i några diskussioner som rör köp av skolor.
Kommunen sålde för flera år sedan teknikbynAurorum till fastighetsbolaget Diös.
Gymnasiebyn skulle säljas men affären kom av sig av affärstekniska skäl, som motiveringen var.
– Det är inte aktuellt idag att sälja Gymnasiebyn, säger Yvonne Stålnacke.
Vad blir svaret om ett fastighetsbolag med bostadsplaner frågar?
– Det går inte att säga, det beror ju bland annat på hur paketet ser ut.
Läs mer: Kämpar emot.
Kuriren rekommenderar
Läs mer: De hade högst inkomst i din kommun.
Läs mer: Här hittar du samtliga fastighetsaffärer
Läs mer: Världskändisarnas udda besök i Norrbotten.
Läs mer: 14 personer du inte visste är från Norrbotten
Läs mer: 14 Luleåsaker du minns om du var ung på 80- och 90-talet
Läs mer: Kändisar som håller på Luleå Hockey
Vill du ha nyheter från Kuriren på din facebook - Gilla Kuriren här.