"Många föräldrar ger upp"

Sara säger att hon är tacksam att hon orkade driva på tills dottern fick en diagnos.

– Jättemånga föräldrar ger upp. Du har konflikter och bråk hemma, konflikter på skolan när du kommer och hämtar, konflikter på fritids, konflikter för att komma på utredning – man orkar inte.

Genom en föräldragrupp har hon lärt känna många andra föräldrar till barn med adhd. Flera av dem har fått vänta länge på en utredning. En nära vän med ett barn som har adhd-problematik fick vänta två år på utredning och diagnos.

– Sådant här påverkar föräldrarna jättemycket. Att känna att man inte blir trodd eller hörd, säger Sara.

Den långa vägen till att få hjälp blir därför inte utan konsekvenser – Sara beskriver flera kompisar som gått in i väggen när familjen inte fått det stöd som behövs.

– Och antalet skilsmässor bland föräldrarna i den här gruppen är stort eftersom det sliter så mycket på relationerna.

Som förälder till ett barn med adhd känner Sara ibland att hon måste stänga av sina känslor och lägga mammarollen åt sidan för att dottern ska få rätt stöd.

– Vi som är föräldrar till barn med funktionshinder måste lära oss förbannat mycket, säger hon. Vi måste lära oss vad våra rättigheter är, och vad vi kan kräva av skolan, landstinget eller kommunen.

I framtiden säger Sara att samhället måste ta ett större ansvar för barn med adhd, från utredning till insatser efteråt.

– De har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, men själva hindret uppstår ju bara i kollisionen med samhället. Det uppstår bara om vi inte hjälper dem.