MĂ„nga hĂ„ltimmar nĂ€r Ăstra skolan snyggas till
Renoveringen av Ăstra skolan pĂ„gĂ„r för fullt. Huset som byggdes i slutet pĂ„ 1800-talet Ă€r fyllt av överraskningar. - Att borra ett hĂ„l kan ta en hel dag, sĂ€ger Patrik Larsson.
l Patrik Larsson.
Foto: Linda Wikström
beskriver uppdraget som
annorlunda och spÀnnande. - Det Àr kul att kommunen renoverar ett gammalt hus, sÀger han. Att huset Àr gammalt innebÀr ocksÄ ovÀntade arbetsuppgifter, senast byggnaden renoverades var för 20 Är sedan. SÄ nÀr bjÀlklagen skulle förstÀrkas upptÀcktes ett stort taklÀckage som orsakats av dÄlig ventilation pÄ kallvinden. - Det gick inte att se utan sÄg jÀttefrÀscht ut, tills vi började riva ... Nytt luftsystem
SÄ pÄ grund av att vÀggar och bjÀlklag Àr fuktiga ska nya byggas upp, mÀtningar pÄgÄr sÄ att det med all sÀkerhet blir torrt. Under tiden arbetar byggjobbarna vidare pÄ övriga vÄningsplan bland annat med att sÀtta in en helt ny ventilation och luftsystem. - Förr i tiden hade man hög takhöjd, det Àr bra för miljön dÄ den varma, anvÀnda luften Äker upp och lÀgger sig under taket. Numera Àr det för dyrt att bygga sÄ och man hÄller sig till standardmÄtt. Annat som skiljer sig Àr att det numera byggs pÄ ett mera rationellt sÀtt dÄ byggkostnaden hÀnger samman med arbetstiden. Förr var det andra byggmetoder men med mer snickarglÀdje och krÄngliga lösningar. - Jag tror inte att det var bÀttre förr, man byggde mer överdimensionerat dÄ. SÀttet i dag Àr mer anpassat till mÀnniskor, ljus och luft. Husen Àr stadigare, svarar Patrik Larsson pÄ en direkt frÄga. Renoveringen sker varsamt för att sÄ mycket som möjligt av det gamla ska behÄllas samt att kostnaderna ska hÄllas nere. Av de ovanliga fönstrena Àr det bara en del som byts ut, andra mÄlningsbehandlas med en speciell typ av fÀrg. - Det Àr roligt att kommunen inte bygger igen. Putsad halm
BÄde i vÀggar och tak finns putsad halm, det som Àr pÄ vÀg ned rivs bort och ersÀtts med gipsskivor, vÀggarna som Àr en meter tjocka fylls med vanlig isolering. Att borra ett hÄl tar tid och inte 15 minuter som byggjobbarna Àr vana vid. - Vi torrborrar dÄ vi inte vill riskera vattenskador. Vanligtvis anvÀnder man vatten för att kyla ned aggregaten sÄ att verktygen inte gÄr sönder. Tjocka golv
Ăven golven Ă€r tjocka och mĂ€ter nĂ€rmare 70 centimeter, i bjĂ€lklagen ligger tegel och sand. Patrik Larsson sĂ€ger att tanken Ă€r att de bĂ„de ska ljudisolera och skydda mot brand. - Det Ă€r vĂ€ldigt ljudisolerat i ett sĂ„dan hĂ€r hus, stĂ€nger man dörrarna hörs ingenting. Den vĂ€ldiga stentrappan som slingrar sig upp genom den gamla byggnaden fixas ocksĂ„ till. För att fĂ„ delar att laga med offras trappan i flĂ€ktrummet. Hela sommaren
- Det Àr bÀttre Àn att byta ut till annat material och flÀktrummet syns ju inte och gör inget. För att hinna fÀrdigt tills skolorna börjar pÄgÄr renoveringen hela sommaren och nÀr eleverna kommer ska allt för skolverksamheten störande arbetet vara fÀrdigt. PÄ grund av vattenlÀckaget Àr renoveringen fördröjd med en hel mÄnad, men det pÄverkar inte skolstarten.
Ăstra skolan, LuleĂ„s Ă€ldsta skola, uppfördes redan 1901. Den tog tvĂ„ Ă„r att bygga och kostade 300.000 kronor. I december 1898 fattade kyrkostĂ€mman i LuleĂ„ beslutet att uppföra en nytt skolhus i sten. Staden hade vuxit kraftigt under 1890-talet och VĂ€stra skolan som invigdes 1880 var otillrĂ€cklig. Ăstra skolan började att byggas 1899 i byggmĂ€staren och Sundsvallsbon C J Björklunds regi och invigdes 2 september 1901. Ovanför huvudingĂ„ngen finns tvĂ„ medaljonger som förestĂ€ller den schweiziska pedagogen Heinrich Pestalozzi (1746-1827) och den svenska pedagogen Torsten Rudenschöld (1798-1859). 2006 byggdes matsal med tillhörande kontor och kök för cirka 13 miljoner kronor. PĂ„gĂ„ende ombyggnad och tillpassning berĂ€knas kosta cirka 24 miljoner kronor. KĂ€lla: LuleĂ„ kommun
SĂ„ jobbar vi med nyheter