MĂ„rdhunden - en tickande ekologisk bomb
MÄrdhund eller koreansk vattenlevande rÀv. Ett litet tjockpÀlsat rovdjur och ingen vÀlkommen gÀst i vÄr flora och fauna. MÄrdhunden Àr en frÄn Finland invandrad art som med det allt mildare klimatets hjÀlp börjat etablera sig i Norrbotten och VÀsterbotten. Och med sig kan den bÀra tvÄ farliga och dödliga följeslagare, rabies och dvÀrgbandmask. I helgen sköts tvÄ djur i Haparanda SandskÀrs nationalpark dÀr arten seglat upp som ett problem som bedöms mÄste fÄ en nationell lösning.
EJ ĂNSKVĂRD. Den har en stĂ„tlig pĂ€ls, en fantastisk föryngringsförmĂ„ga och kan rensa en fĂ„gelkokal pĂ„ Ă€gg och ungar om den blir riktigt talrik. Men det vill ingen att den ska bli hĂ€r i Sverige, MĂ„rdhunden för med sig tvĂ„ dödliga sjukdomar rabies och rĂ€vens dvĂ€rgbandmask som om den kommer in i flora och fauna skulle innebĂ€ra att bĂ€r- och svampplockning skulle vara ett minne blott.Foto: PER-ARNE Ă HLĂN, SLU
Foto: Fotograf saknas!
Under ett Är har mÄrdhundsforskare P-A à hlén vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU ,pÄ NaturvÄrdsverkets uppdrag dokumenterat förekomsten av arten i Sverige, eller rÀttare sagt Norrbotten och i viss mÄn VÀsterbotten dÀr den finns i blygsammare omfattning med bara fem fynd totalt. - Det Àr hÀr den finns, uppskattningsvis runt 100 djur med 2005 Ärs siffror, de flesta i kustlandet, lite i inlandet och pÄ Haparanda-SandskÀr - ett fantastiskt stycke natur. PÄ fastlandet hÀr Àr den inget problem mer Àn för en handfull fÄgelskÄdare som kanske blir lite ledsna om tre eller fyra fÄgelarter skulle försvinna. Men den kan inte vÀxa till nÄgra större populationer eftersom den Àr mycket vinterklen. Men skulle den sprida sig söderut, till mildare klimat och vÄtlokaler som TÄkern och Hornborgasjön ja dÄ talar vi om en ekologisk katastrof, sÀger Per-Arne à hlén. Han inte bara forskar pÄ mÄrdhund utan Àven jagar den. Han har sjÀlv varit med vid de avskjutningar pÄ Haparanda SandskÀr som gjorts de sista Ären. Totalt 17 djur har avlivats. I helgen en hund och en tik. Men det finns kvar mÄrdhund och det Àr ocksÄ ett allvarligt problem. Spridningscentral
- Det skulle kunna bli en spridningscentral dÀr bedömer à hlén, om man inte tog tag i problemet dÀr och avlÀgsnade arten frÄn ön. LÀnsstyrelsen som har ansvaret att förvalta omrÄdet mÄste ta problemet pÄ allvar och med yrkesmÀssig jakt pÄ olika sÀtt, grytjakt, fÀllor med mera, se till att arten försvinner frÄn ön. Det gÄr att ordna problemet med mÄrdhund bÄde dÀr och i sin helhet, menar han. - Ja men man mÄste ta ett allvarligt grepp och det kommer att kosta stora pengar, sÀger P-A à hlén. Han hoppas att man satsar ordentligt i Sverige annars blir inte exempelvis norrmÀnnens insatser effektiva heller, menar à hlén som pÄ onsdagen höll föredrag för berörd personal pÄ lÀnsstyrelsen samt övriga intressenter som Kustbevakning med flera. I vÀntan
P-A à hléns utredning lÄg klar redan för ett Är sedan men Ànnu har inte NaturvÄrdsverket tagit nÄgot beslut om handlingsplan. Biolog Lena Bondestad pÄ Norrbottens lÀnsstyrelse Àr mycket oroad över problemet med mÄrdhundsförekomsten. - Ja, visst Àr man det och det kostar ju pengar att lösa problemet. Det hÀr Àr ju ett nationellt problem sÄ pengar mÄste ju komma uppifrÄn och det vore ju bra om Norrbotten och VÀsterbottens lÀn skulle kunna fÄ resurser, sÀger och hoppas Lena Bondestad. Hon hade kallat till föredraget för att sprida kunskap om mÄrdhundsproblemet. NÀr ett beslut kan vÀntas angÄende handlingsplan hos NaturvÄrdsverket Àr inte kÀnt.
SĂ„ jobbar vi med nyheter