Med samiska mått mätt

Ylva Jannok-Nutti är forskare i pedagogik vid Luleå tekniska universitet. Hon skrev sin licentiatuppsats om det matematiska tänkande som samiska slöjdare och renskötare använder sig av i sitt arbete, efter att ha intervjuat tio personer. Slöjdarna berättade till exempel om hur man måttar med fingrarna när man tar ut måtten för att göra skor. Längder kan tas ut genom att man sträcker ut tummen och pekfingret och en eller flera fingrar kan användas för att mäta olika bredder. Vanligt mätsätt
- Det här sättet att mäta har funnits inom de flesta kulturer, säger Ylva Jannok-Nutti. Att använda kroppens delar som mätinstrument är således inget unikt för den samiska kulturen, famn och fot är ju exempel på gamla svenska måttenheter där man ursprungligen använde sig av armar och fötter för att mäta. Enligt forskaren Alan Bishop utvecklar varje folk olika verktyg för att klara av att räkna, att orientera sig i omvärlden, att mäta, att designa, att leka och att förklara olika fenomen genom att generalisera och klassificera. Så berättade till exempel renskötarna om hur de orienterade sig i naturen utifrån kända föremål, efter vinden, bäckarna och älvdalarnas riktning. - Inom den samiska kulturen går man efter landskapet, inte kompassriktningen, säger Ylva Jannok-Nutti. I språket speglas också skilda sätt att se på matematiska begrepp. I lulesamiskan finns exempelvis fem olika ord för renhjord, beroende på hur många renar som hjorden består av, berättar Ylva Jannok-Nutti. I nordsamiskan finns ett avståndsbegrepp motsvarande ungefär en mil, eller det avstånd som man kan höra en hund skälla. Ylva Jannok-Nutti är verksam inom den etnomatematiska forskningen, som är ett relativt nytt område inom den matematisk-didaktiska forskningen. Begreppet etnomatematik myntades av professor D?Ambrosio som ursprungligen använde det som benämning på ursprungskulturers matematik. Senare har begreppet vidgats och nu avser man i allmänhet den matematik som praktiseras av en identifierbar kulturell grupp i samhället. Med det synsättet blir den akademiska matematiken också en slags etnomatematik. Ylva Jannok-Nutti har en bakgrund som grundskollärare vid Sameskolan i Jokkmokk. Innan hon utbildade sig till lärare arbetade hon som gymnasieingenjör och hon har också gått slöjdlinjen i Jokkmokk. Vardagsanpassad matematik
Ylva Jannok-Nutti menar att man skulle kunna använda det samiska tänkandet och kulturen i skolornas matematikundervisning. På det sättet skulle ämnet matematik bättre anknyta till samebarnens vardag och kultur. Det skulle signalera att den samiska kulturen är viktig och det skulle också bidra till att de traditionella samiska kunskaperna bevaras, menar hon. - De traditionella kunskaperna har inte funnits så väl bevarade i skolan och absolut inte i matematiken. Det ger dem en möjlighet att överleva, säger Ylva Jannok-Nutti.

Med samiska mått mätt

Forskaren Ylva Jannok-Nutti forskar om matematiskt tänkade inom den samiska kulturen. Skolundervisningen i matematik skulle kunna använda sig av det för att bättre knyta an till de samiska barnens vardag, menar hon.